Blog Image

Skattkistan

Anden verkar genom Ordet och sakramenten

Insändare Posted on 2016-05-03 21:25:30

Insändare inskickad till Dagen den 31/1. Refuserad.

Anden verkar genom Ordet och sakramenten

I sitt försvar för sin uppskattande hÃ¥llning gentemot andra religioner hävdar biskop Ã…ke Bonnier att Guds Ande verkar i dem och att vi alla är â€barn till en och samma gud†(Dagen 31/3). Insändare inskickad till Dagen den 31/1. Refuserad.

Bibeln lär emellertid att endast de som är kristna är Guds barn: â€Men Ã¥t alla som tog emot honom (Ordet, Kristus) gav han rätten att bli Guds barn, Ã¥t dem som tror pÃ¥ hans namn†(Joh. 1:12). För Svenska kyrkans företrädare betyder emellertid inte Bibeln särskilt mycket. Därför är det möjligt att frÃ¥n det hÃ¥llet möta snart sagt vilka pÃ¥stÃ¥enden och uppfattningar som helst. Att lösgöra sig frÃ¥n den Heliga Skrift och ägna sig Ã¥t egna funderingar, Ã¥beropa privata uppenbarelser eller luta sig mot kyrkliga traditioner kallas inom luthersk teologi för svärmeri. Guds Ande uppenbarar sanningen för oss genom sitt Ord, i Bibeln. Genom sitt Ord och sina sakrament – ingen annanstans, och verkligen inte i andra religioner! – verkar Han pÃ¥ vÃ¥ra hjärtan, sÃ¥ att vi tror evangeliet om frälsning genom Jesus Kristus. VÃ¥r syndfulla natur vill emellertid inte lÃ¥ta sig nöja med det givna Ordet i den Heliga Skrift, utan ägnar sig hellre Ã¥t svärmeri i en eller annan form. Luther skriver pÃ¥ följande sätt i Schmalkaldiska artiklarna:

â€Med ett ord vidlÃ¥der svärmeriet Adam och hans barn frÃ¥n världens begynnelse till dess slut, enär det inplanterats och inympats som ett gift i dem av den gamle draken. Det är ocksÃ¥ ursprunget och drivkraften till allt kätteri, även till pÃ¥vedömet och muhamedanismen. Därför böra vi ovillkorligen hÃ¥lla fast därvid, att Gud vill handla med oss människor blott genom sitt yttre ord [d.v.s. Bibeln, egen anm.] och sakrament. Men allt som utan detta ord och sakrament prisas sÃ¥som ande, det är av djävulen.†(Svenska kyrkans bekännelseskrifter, s 334).

När Bonnier hävdar att det finns frälsning ocksÃ¥ i andra religioner visar han inte bara hur han avlägsnat sig frÃ¥n Bibelns vittnesbörd, utan även frÃ¥n sin egen kyrkas bekännelseskrifter. Luther skriver pÃ¥ ett annat ställe i Schmalkaldiska artiklarna om tron pÃ¥ Jesu Kristi försoningsverk, att â€allenast denna tro gör oss rättfärdiga†och gÃ¥r sedan genast vidare med hur viktigt det är att kyrkan hÃ¥ller fast vid detta:

â€FrÃ¥n denna artikel kan man icke vika eller beträffande densamma kan man icke göra nÃ¥gra eftergifter, om än himmel och jord och vad som icke äger bestÃ¥nd störtade samman. Ty ´det finns intet annat namn Ã¥t människorna givet, genom vilket vi kunna bliva saliga´, säger den helige Petrus Apg. 4. ´Och genom hans sÃ¥r äro vi helade´, Jes. 53†(Svenska kyrkans bekännelseskrifter, s 313).

Bara den kyrka som troget håller fast vid Bibelns ord om frälsning endast genom Jesus Kristus och frimodigt förkunnar detta budskap är till någon nytta och välsignelse för världen. Utan spridandet av detta budskap föds, lever och dör människor i andligt mörker. Det finns endast en Frälsare och utan Honom går människor förlorade (Joh. 3:36, 14:6, Apg. 4:12, 1 Joh. 2:23, 5:12, 2 Joh. 1:9).

Lars Borgström, präst i Lutherska Församlingen i Stockholmsområdet



Okej med läromässiga avsteg i över hundra år

Insändare Posted on 2016-03-10 19:35:35

Insändare publicerad i Dagen 9/3 2016

Okej med läromässiga avsteg i över hundra år

Joel Wadström pekade i en debattartikel (Dagen 25 februari) pÃ¥ diskrepansen mellan Svenska kyrkans förkunnelse och hennes bekännelseskrifter. Riktigt konstaterar han att â€en sÃ¥dan här utveckling sker inte över en natt och bakgrunden handlar till stor del om ledningens syn pÃ¥ bekännelseskrifternas auktoritetâ€. Men när tog denna utveckling sin början?

När det gäller bekännelseskrifternas roll som auktoritet i Svenska kyrkan skedde en mycket betydelsefull förändring 1893. Vid Allmänna kyrkomötet­ detta Ã¥r beslutades det att en â€evangelisk†syn pÃ¥ bekännelse­skrifterna skulle gälla. Med detta menade man att man inte skulle vara bunden vid bekännelseskrifternas bokstäver utan i stället skulle frihet Ã¥tnjutas.

Biskop Gottfrid Billing var främste företrädare för denna syn. Den motsatta stÃ¥ndpunkten kallades pejorativt i debatten för â€lagisk†eller â€juridiskâ€. Bakgrunden till 1893 Ã¥rs beslut var att det inkommit förslag om att reducera bekännelsen till att endast omfatta Augsburgska bekännelsen. Förslaget avslogs och alla bekännelseskrifter behölls, dock skulle â€evangelisk frihet†rÃ¥da i förhÃ¥llande till bekännelsens bokstav.

Detta lösliga och diffusa förhållningssätt till bekännelseskrifterna (var går gränserna för den evangeliska friheten?) bekräftades sedan vid kyrkomötena 1920, 1925 och 1934. Ett kyrkosamfund är naturligtvis i sin fulla rätt att ändra sin lära, men det är uppenbart att denna syn på bekännelseskrifterna inte var den som dess författare och undertecknare hade, inte heller den Svenska kyrkan tidigare haft eller som konfessionella lutherska kyrkor ännu i dag har.

Med hjälp av denna nya syn pÃ¥ bekännelseskrifterna, bedrägligt kallad â€evangeliskâ€, har Svenska kyrkan under mer än hundra Ã¥r kunnat ägna sig Ã¥t ett dubbelspel. Tack vare en formell bekännelse till bekännelseskrifterna, samtidigt som bundenheten begränsas till ett minimum, har förvandlingen av Svenska kyrkan frÃ¥n en luthersk kyrka till en kyrka anpassad efter den sekulariserade tidsandan varit mycket effektiv.

De konservativa grupperna inom Svenska kyrkan har därigenom kunnat lugnas och de liberala kan inte bli föremål för kyrko- och lärotukt.

De risker Joel Wadström talar om, att â€friheten till avsteg frÃ¥n läran i förlängningen blir kännetecknande för prästämbetet†och att â€vigningslöftena snart bara ärtomma ord†är sedan länge fullbordade fakta.

Lars Borgström,

präst i Lutherska församlingen i Stockholmsområdet



Söderbloms teologi var en stor katastrof

Insändare Posted on 2015-08-26 16:04:41

Nedanstående publicerades i Dagen den 27/8 2015:

Söderbloms teologi var en stor katastrof

I samband med att det blivit känt att Stockholms domkyrkoförsamling under hösten kommer att anordna synkretistiska gudstjänster har Nathan Söderblom hamnat i fokus. Prästerna i domkyrkoförsamligen menar att de verkar i hans anda, vilket betraktas som â€en oförskämdhet†av Dagens Elisabeth Sandlund. Precis som biskop em. Jonas Jonsson framhÃ¥ller, dÃ¥ han intervjuas i frÃ¥gan, verkar det som att â€alla vill göra ansprÃ¥k pÃ¥ Nathan Söderblomâ€.

Att Söderblom var synn­erligen begåvad och rikt utrustad är tydligt utifrån hans livsgärning, men ser man till hans andliga inriktning och påverkan på samtid och eftervärld var han en stor katastrof – åtminstone från ett klassiskt, bibeltroget perspektiv.

Vad som behöver framhåll­as är att Söderblom i kraft av sin position var en av liberalteologins allra främsta spridare i vårt land. Han förnekade fysiska underverk och i konsekvens därmed avvisade han också tanken på Kristi kroppsliga uppståndelse från de döda och uttryckte sig svävande angående Kristi gudom.
Vad gäller Söderbloms ekumeniska strävanden kan man ifrågasätta om det utifrån biblisk synpunkt verkligen är riktigt att förena olika konfessioner och samfund – där somliga avlägsnat sig mycket långt från biblisk lära – för att försöka komma till rätta med tidens världsliga problem.

En som inte tyckte det, var den finländske ärkebiskopen Gustaf Johansson som avböjde finsk representation vid det ekumeniska mötet i Stockholm 1925, med motiveringen att mötet sysslade med uppgifter som hör till staten och inte den kristna kyrkan. Han skrev ocksÃ¥: â€De kristna folken lider svÃ¥rt under otrons makt. Hur mycket lättsinne möter man inte i de moderna teologernas skrifter! Hur misshandlas inte den Heliga skrift! … Och i denna tid kallar man i Stockholm samman en kristen världskonferens, där politiska, ekonomiska och sociala frÃ¥g­or skall behandlas, under det att trosfrÃ¥gorna ställs Ã¥t sidan!â€

Professor Ole Hallesby skrev om Söderbloms ekumenism: â€Att män som ärkebiskop Söderblom satte himmel och jord i rörelse för att skaffa den liberala teologin världsomfattande erkännande, det kan jag förstÃ¥, men att positiva och bekännelsetrogna lutherska teologer vill vara med om att ge den ett sÃ¥dant erkännande, det har jag aldrig kunnat begripa.â€

Hur Söderblom skulle ha ställt sig till höstens synkretistiska gudstjänster i Stockholm kan vi förstås inte veta med säkerhet, men min bedömning är att domkyrkoförsamlingens präster med fog kan hävda att de verkar i den gamle ärkebiskopens anda. De går naturligtvis längre än vad som var möjligt på Söderbloms tid, men så har också den liberalteologi som Söderblom representerade nu haft hundra år längre tid på sig att utöva sitt skadliga inflytande.

Lars Borgström,
präst i Lutherska församlingen i Stockholmsområdet



Mörk framtid för Kristdemokraterna

Insändare Posted on 2015-03-25 07:30:42

Nedanstående insändare skickades till en rad tidningar; Dagen, Världen Idag, Barometern och Säffle-Tidningen, men blev inte publicerad.

Mörk framtid för kristdemokraterna

KD har länge varit på glid bort från traditionella värderingar på etikens område, värderingar som i vårt land länge försvarades av landets kyrkor och kristna opinionsbildare. Denna utveckling började redan under Alf Svenssons period, men eskalerade fullständigt under Göran Hägglunds år som partiledare. Så har man sedan länge övergett försvaret av de ofödda människorna och var t.o.m. genom Göran Hägglunds agerande huvudansvarigt parti då rätten för utländska kvinnor att genomgå aborter i Sverige infördes (abortturismen).

Nu stÃ¥r KD inför valet av ny partiledare och Ebba Busch Thor har framstÃ¥tt som den främsta kandidaten. De som hoppas pÃ¥ ett Ã¥tervändande till den kristna värdegrunden lär bli besvikna. Ebba Busch Thor har beskrivits som mer värdekonservativ än andra kandidater, men i en radiointervju (Ekot 14/2) redogör hon helt oförblommerat för sin människofientliga linje: Aborter skall fÃ¥ utföras upp till v 22 med Socialstyrelsens tillÃ¥telse och abortturismen är enligt henne â€en ordning som fungerar väl†och hon â€ser inte anledning att riva upp denâ€. Att beskriva det industriella avlivandet av människor som en â€ordning som fungerar väl†är fruktansvärda ord! De vittnar om en total okänslighet för hur människovärdet kränks genom dessa bestiala handlingar. Att det med skattebetalares pengar rutinmässigt dödas ofödda människor – ca 100 per dag, Ã¥ret runt – är en himmelskriande oförrätt som trycker vÃ¥rt land djupt ned i det moraliska träsket. Skulden för dessa dÃ¥d bringar olycka över land och folk.

Ebba Busch Thor anser också, enligt samma intervju, att homosexuella skall få adoptera. Att barn behöver och mår bäst av en mamma och en pappa, den naturliga ordning som också framhålls av den kristna etiken, tycks också vara en hållning som KD alltmer främjar sig ifrån.

Det förtroendekapital KD en gÃ¥ng hade, dÃ¥ de följde partiets ursprungliga riktlinjer, är helt förbrukat. Ingenting finns kvar. Partiet har inte nÃ¥got existensberättigande längre och epitetet â€Kristâ€- i partinamnet blir närmast ett hÃ¥n mot dem som omfattar den kristna etiken.

Lars Borgström, styrelseledamot Kristna Värdepartiet

Bengt-Olov Söderkvist, styrelseledamot Kristna Värdepartiet



Låt Bibeln förbli norm

Insändare Posted on 2015-03-25 07:26:47

Publicerad i Dagen måndagen den 25/3 2015

LÅT BIBELN FÖRBLI NORM
Joel Halldorf varnar i artikeln “Homosexualitet ingen regelfrÃ¥ga” (Dagen 18/3) för biblicistisk argumentation dÃ¥ det gäller samkönad kärlek. Han säger där ett par märkliga saker som mÃ¥ste kommenteras.

För det första anförs frÃ¥gan om kvinnligt ledarskap som ett exempel pÃ¥ hur församlingarna ändrat inställning och, därför att församlingarna inte längre följer de apostoliska förbuden mot denna företeelse (se 1 Kor. 14:33-38 och 1 Tim 2:12-14), sÃ¥ har “biblicismen” spelat ut sin roll. Resonemanget blir alltsÃ¥ i verkligheten: Eftersom församlingarna är olydiga pÃ¥ ett omrÃ¥de sÃ¥ gÃ¥r det inte att upprätthÃ¥lla den bibliska ordningen pÃ¥ ett annat omrÃ¥de heller. Men en synd legitimerar inte ytterligare synd! DÃ¥ man insett att överträdelse redan skett pÃ¥ ett omrÃ¥de borde slutsatsen istället bli: LÃ¥t oss omvända oss och Ã¥tergÃ¥ till den bibliska ordningen ocksÃ¥ där!

Som ett andra exempel pÃ¥ hur församlingarna inte längre följer den “biblicistiska” linjen anförs de kvalifikationer som församlingsledare och pastorer skall ha enligt 1 Tim 3:2 och Tit 1:8. Joel Halldorf konstaterar helt sonika att dessa bibelord förbjuder frÃ¥nskilda personer att väljas till ledare. Men det är en tolkning han gör. I bibeltexterna stÃ¥r bara att den som insätts i en sÃ¥dan ställning skall vara “en kvinnas man”. Minst lika troligt är att Paulus förbjuder promiskuösa personer att inneha dessa tjänster, eftersom den dÃ¥tida kulturen var mycket lössläppt.

SÃ¥ till själva sakfrÃ¥gan: Det kan vara bra att homosexualiteten diskuteras ur olika infallsvinklar. Framför allt bör det undervisas om välsignelsen av det av Gud instiftade äktenskapet, som är livslÃ¥ngt och mellan man och kvinna (Matt. 19:4-6). Det är att visa pÃ¥ en “biblisk vision av det goda”. Sociala och psykologiska aspekter kan behandlas, men för en kristen är det alltid till sist Guds klara ord som gäller.

Talet om att inte lÃ¥ta de enskilda bibelverserna ensamma vara bestämmande utan istället ocksÃ¥ se till “grundläggande frÃ¥gor” är ett farligt tal och känns igen frÃ¥n Svenska kyrkans argumentation dÃ¥ den kyrkan ändrade sin inställning till homosexualitet. FrÃ¥n och med utredningen “Kyrkan och homosexualiteten” 1994 övergav man de tidigare försöken (eftersom de var hopplösa) att komma runt vad de bibliska texterna – enklast uttryckt – betyder, och valde istället att pröva ett nytt sätt att förhÃ¥lla sig till Bibeln. Man valde att ta fasta pÃ¥ dess “kärleksbudskap” (sÃ¥som man själv definierade det) och bejaka allt det som bedöms befrämja denna kärlek, även om det strider mot konkreta bibliska bud. Att Bibeln inte pÃ¥ detta sätt spelar ut de konkreta buden mot kärleksbudskapet, utan tvärtom menar att kärleken till Jesus visar sig just i hÃ¥llandet av buden (Joh. 14:15), tycks man inte ha bekymrat sig över.

Bibeln gäller som norm i sÃ¥väl “grundläggande frÃ¥gor” som i enskilda, konkreta frÃ¥gor. Dessa tvÃ¥ motsäger aldrig varandra, utan de enskilda buden är ett uttryck för Guds väsen, som är kärlek. Därför mÃ¥ste vi hÃ¥lla fast vid allt Guds ord. Jesus säger: “Därför ska den som upphäver ett av de minsta av dessa bud och lär människorna sÃ¥ kallas minst i himmelriket. Men den som hÃ¥ller dem och lär ut dem, han ska kallas stor i himmelriket” (Matt. 5:19).

Lars Borgström, präst i Lutherska Församlingen i Stockholmsområdet



Alla skall inte med!

Insändare Posted on 2015-03-04 11:17:56

Nedanstående insändare publicerades i Smålänningen den 12/1 2015:

——-

Alla skall inte med!

Att skolan är i kris – och det sedan länge – inser nu de flesta. De katastrofala PISA-resultaten (där skolresultat jämförs internationellt) kan inte längre bortförklaras med att det är fel på testerna, eller med att de inte skulle registrera områden där vi menar oss vara i topp: självständigt tänkande, demokrati eller vad det nu kan vara. Ju fortare försvarsmekanismerna avslöjas och avlägsnas, desto snabbare kan problemen angripas på ett konstruktivt sätt. Skall Sverige lyckas höja nivån på elevernas kunskaper måste radikala åtgärder vidtas. Och det är bråttom eftersom det handlar om det uppväxande släktet som är Sveriges framtid.

Vad skall dÃ¥ göras? Det finns förstÃ¥s mÃ¥nga orsaker till dagens kunskapskris (oroliga hemförhÃ¥llanden, lÃ¥g lärarstatus, föraktet för â€katederundervisning†och â€faktainlärning†m.m.), men här skall endast pekas pÃ¥ en viktig faktor som orsakat förödande konsekvenser: inkludering.

Ã…r 1976 presenterades SIA-reformen (Skolans Inre Arbete) av det socialdemokratiska statsrÃ¥det Lena Hjelm-Wallén. Där sattes de tankar och utvecklingslinjer som sedan 60-talet vuxit sig allt starkare pÃ¥ pränt. Till de viktigaste punkterna hörde att alla elever, ocksÃ¥ de med svÃ¥ra koncentrationssvÃ¥righeter och uppförandeproblem, liksom de studiemässigt svaga, skall undervisas i samma klassrum. Resultatet? Prof. Inger Enkvist ger det självklara svaret i en debattartikel: â€Detta pÃ¥verkade alla elevers studiemöjligheter och gjorde lärarnas uppgift stressande, för att inte säga omöjlig†(SvD 2014-12-03).

Med egna lärarerfarenheter från såväl grund- som gymnasieskola förundras vi över att detta sakernas tillstånd tillåts fortgå år efter år. De övriga eleverna skulle ju hinna så mycket längre i de olika ämnena om inte de tre-fyra stökiga eleverna tilläts sabotera lektionerna! I vilka andra sammanhang i samhället tillåter man att vissa skriker, provocerar och är så stökiga att verksamheten lider allvarlig skada? Inte på träningen, inte på konserter, inte på föreläsningar. Varför i skolan?

Vi har ju skolplikt i Sverige, kanske nÃ¥gon invänder. De stökiga eleverna är ju där inte av fri vilja, utan av lagstadgad plikt. Jo, förvisso – men ingenting säger att de mÃ¥ste vara med i den vanliga skolklassen. Istället för att i högre eller lägre grad sabotera andra elevers inlärningsmöjligheter och driva lärare in i utbrändhet, skulle de vara betjänta av specialanpassad undervisning med mer praktiska inslag. Alla skall inte med i den vanliga skolklassen, men alla – sÃ¥väl de lugna och duktiga eleverna som de med olika slags svÃ¥righeter – skall fÃ¥ den undervisning som är bäst för dem!

Lars Borgström,

riksdagskandidat Kristna Värdepartiet, skolpolitiksansvarig

Mats Selander,

riksdagskandidat Kristna Värdepartiet



Förödelsens styggelse

Insändare Posted on 2015-01-24 18:13:35

Insändare till Uppsala Nya Tidning 29/5 2008, ej publicerad

Insändare till UNT

Förödelsens styggelse

Tio år efter den homoerotiska Ecce Homo-utställningen är det dags igen för en ny skändning av Jesus, Guds Son och världens ende Frälsare, då denna utställning skall repriseras i höst. Avfallet från den ende sanne Guden har gått så pass långt inom Svenska kyrkan att Rom. 1:26-28 sedan länge är en verklighet: Eftersom de övergivit Gud har Han utlämnat dem till falska föreställningar och skamliga lidelser.

Runt om i världen protesterar muslimer när deras profet vanhelgas av de “otrogna”. I vÃ¥rt land gÃ¥r Svenska kyrkan i spetsen vad gäller hädelser och vanhelgande av det som för kristna människor är dyrt och heligt. Eftersom hädelsen skall ske i domkyrkan, Sveriges rikshelgedom, gÃ¥r det inte att undgÃ¥ att tänka pÃ¥ “förödelsens styggelse” pÃ¥ helig plats (Matt. 24:15-16). Jag uppmanar därför alla kristna att fly den fallna skökokyrkan. Det finns bibeltroende församlingar av den evangelisk-lutherska bekännelsen!

Lars Borgström, pastor i Pauluskapellet, Uppsala.



Fel med homosexuella äktenskap

Insändare Posted on 2014-08-16 10:46:42

Insändare publicerad i Aftonbladet 11/7 2014.

Fel med homosexuella äktenskap

Siewert Öholm vill slå vakt om det traditionella äktenskapet i intervju i Aftonbladet (30/6) och beklagar att Kristdemokraterna inte gör det. Öholms röst är ytterst välkommen.Varje rättskaffens människa som inte tidigare insett situationens allvar måste nu yrvaket göra det – och agera!

FrÃ¥gan om homosexuella äktenskap är i högsta grad en samhällsfrÃ¥ga. Det krävs inga religiösa källor för att förstÃ¥ vad som är rätt pÃ¥ denna punkt. Vad som är “enligt naturen” inses nämligen enkelt genom att man vecklar ut tvÃ¥ planscher över människokroppen; en över den manliga och en över den kvinnliga. De tvÃ¥ är anpassade för varandra. Det är ocksÃ¥ endast en man och en kvinna som kan fortplanta sig. Naturen bär med sig sin egen bruksanvisning.

Det är riksdagsval i höst. Endast ett parti stÃ¥r frimodigt upp för alla människors fulla människovärde och talar samtidigt klarsprÃ¥k om det helgade äktenskapet. Det partiet vill riva upp den lag om homosexuella â€Ã¤ktenskap†som antogs 2009 och Ã¥terställa äktenskapsbalken i dess tidigare form. Det partiet vill även dra in alla statliga bidrag till sÃ¥ kallade norm- och queerteoretisk forskning. Det partiet är det nybildade Kristna Värdepartiet. Sverige, dags att vakna!

Lars Borgström, riksdagskandidat Kristna Värdepartiet

Bengt-Olov Söderkvist, riksdagskandidat Kristna Värdepartiet

Gullan Malmquist, riksdagskandidat Kristna Värdepartiet



Next »