Recension av Tomas Nygrens och Kjell O Lejons bok “Tillbaka till friheten – att tänka lutherskt idag” i Världen Idag, publicerad oktober 2017:

————–

Recension av Tillbaka till friheten – att tänka lutherskt idag

Den 31 oktober är det pÃ¥ dagen 500 Ã¥r sedan Martin Luther spikade upp de 95 teserna pÃ¥ slottskyrkans port i Wittenberg, det som blev startskottet till reformationen och den lutherska kyrkans uppkomst, i förlängningen ocksÃ¥ till hela protestantismen. Lagom till detta jubileum har Tomas Nygren och Kjell O Lejon, bÃ¥da verksamma vid Johannelunds teologiska högskola, gett ut den lilla boken (120 s) Tillbaka till friheten – att tänka lutherskt idag. Boktiteln hÃ¥ller vad den lovar: Genom att pÃ¥ ett enkelt och klart sätt förklara vad evangeliet är – â€jag är djupast sett vad Gud förklarar mig vara för Kristi skull: rättfärdig†(s 38) – leder boken läsaren in i den verkliga, andliga friheten. Och genom att behandla en rad centrala teologiska frÃ¥gor ur ett lutherskt perspektiv blir boken en god introduktion till lutherskt tänkande. Nygren har skrivit tjugofyra kapitel och Lejon de tvÃ¥ avslutande, som handlar om Luthers liv och lutherdomens betydelse för samhällets utveckling.

Viktiga sanningar lyfts fram

NÃ¥gra klargöranden i boken är särskilt välbehövliga i vÃ¥r tids andliga och kyrkliga klimat, som vad helheten beträffar i rask takt avlägsnar sig frÃ¥n biblisk, klassisk kristen tro. Till klargörandena hör framhÃ¥llandet av Guds helighet och Hans beslutsamhet att bestraffa synden. Nygren fastslÃ¥r: â€Gud [kan inte] vara tolerant mot det onda. Gud beskrivs i Bibeln som helig och rättfärdig, med andra ord extremt allergisk mot all ondska och orättfärdighet†(s 37). Lika tydligt som Guds vrede framträder ocksÃ¥ nÃ¥den – för Kristi skull: â€Bakom rättfärdiggörelsen ligger att Gud själv i Kristi korsdöd tar pÃ¥ sig sin egen reaktion mot all orättfärdighet. I människans ställe tar Kristus kostnaden. Därför kan Gud vara nÃ¥dig†(s 38).

Konsekvensen av detta är förstÃ¥s att kristendomen, med dess tro pÃ¥ Kristus Frälsaren, är den enda sanna, frälsande religionen. Detta vÃ¥gar fÃ¥ teologer och kyrkliga ledare säga idag, utan anpassar sig hellre till rÃ¥dande tidsanda, där pluralism, inklusivism och tolerans är dygd. Dock inte sÃ¥ Nygren, som i kapitlet â€Andra religioner och Kristus – vad säger Luther?†skriver: â€Därför behöver budskapet om Kristus predikas för alla, bÃ¥de i den kristna kyrkan, och utanför kyrkan – även för dem som tillhör andra religioner. Bara i Jesus Kristus finns en frälsande gudsrelation†(s 90).

Nygren lyfter ocksÃ¥ fram en viktig sak vad gäller förhÃ¥llandet Skriften – kyrkan. FrÃ¥n romersk-katolskt hÃ¥ll hävdas att Bibeln är en produkt av kyrkan (och i förlängningen av detta ligger ansprÃ¥ket pÃ¥ tolkningsföreträde av â€deras egen bokâ€). Gentemot detta skriver Nygren: â€Luther ansÃ¥g att det var fel att säga sÃ¥. Tvärtom, menade han. Genom det bibliska budskapet skapas kyrkan. Det är Skriften som är kyrkans moder. Kyrkan mottog skriften. Den kände igen Bibeln pÃ¥ dess livgivande Kristus-budskap. Kyrkans tradition stÃ¥r inte över Skriften, utan under den†(s 43f.). Samtidigt avgränsas mot en alltför radikal tolkning av â€Skriften allenaâ€, där kristna i traditionsfientlig anda utrensar allt som inte explicit stÃ¥r skrivet i Bibeln: â€Luther menade att kyrkans tradition var bra bara den fick rätt roll. Den hjälper oss att förstÃ¥ Bibeln. Däremot är den ingen separat uppenbarelse†(s 44).

Några anmärkningar

Det märks gÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng att Nygren är en god kännare av luthersk teologi, dock skulle nÃ¥gra detaljer i boken kunna ifrÃ¥gasättas och diskuteras. Här ska endast nämnas en skönhetsfläck. När Nygren tar upp Luthers olyckliga uttalanden om judarna, skriver han att fastän reformatorn â€har bidragit med sÃ¥ mycket gott är han inget helgon (min kurs.)†(s 97). En avgörande viktig sak för Luther – en direkt följd av hans lära om rättfärdiggörelsen – är dock att alla kristna, varje människa som förtröstar pÃ¥ Kristus, är ett helgon som är lika helig och ren inför Gud som Kristus själv. Nygrens uttryck att Luther inte var nÃ¥got helgon kan naturligtvis uppfattas pÃ¥ ett riktigt sätt utifrÃ¥n vardagligt sprÃ¥kbruk, men i en bok om luthersk teologi blir formuleringen olycklig.

Det ges en bra framställning av Luthers tvÃ¥regementslära, hur Gud styr världen med sina tvÃ¥ händer; med högra handen kyrkan och med vänstra handen världsliga myndigheter. Nygren visar med den norska kyrkan under nazi-ockupationen som positivt exempel, hur kyrkan, som hör till det andliga regementet, har en kritisk, protesterande roll att fylla när staten bryter mot Guds lag, som gäller alla människor i alla samhällen. â€Med andra ord var kyrkans funktion förutom förkunnare av evangelium ocksÃ¥ att vara ett slags samvete, en profetröst i samhället†(s 69), skriver han helt riktigt. Dock undrar man varför Nygren endast beskriver denna nödvändiga profetiska röst, varför den inte ocksÃ¥ fÃ¥r ljuda i boken. T.ex. hade det varit pÃ¥ sin plats med ett fördömande av Sveriges abortlagstiftning och abortpraxis med ca hundra dödade människor varje dag, Ã¥ret runt. Det hade verkligen varit â€att tänka lutherskt idagâ€.

Lutherdomens samhälleliga betydelse

Kjell O Lejon avslutar boken med en kortfattad skiss av Luthers liv och en reflektion över lutherdomens historiska betydelse för vÃ¥rt samhälle. PÃ¥ ett övertygande sätt visar Lejon hur â€luthersk kallelselära, hederlighetskultur och arbetsetik†varit välgörande för vÃ¥rt land (s 120). Det lutherska arvet har bidragit till â€en utbildningsmässig, social, kulturell och ekonomisk utveckling som bildar en grund för vÃ¥r demokrati och vÃ¥rt välfärdssamhälle†(s 116). Ett tänkvärt exempel som Lejon bjuder pÃ¥, när det gäller vad en rätt tro pÃ¥ Gud kan innebära för danandet av ett folks karaktär, är svaret ryssarna en gÃ¥ng fick, när de undrade hur det kom sig att svenska soldater fungerade sÃ¥ bra som de gjorde. Det var den kristna folkfostran, som gjort soldaterna â€hederliga, gudfruktiga, tappra och angenäma†(s 119).

En personlig reflektion: Det är nästan smärtsamt att påminna sig om, att vårt lands grundläggande tankevärld och värderingssystem en gång varit sådana som Lejon beskriver dem, och hur detta idag till stor del kastats ut under 1900- och det begynnande 2000-talets sekulariseringsprocess. Finns det månne en väg tillbaka? En sak vet i alla fall alla kristna: Herrens uppmaning till omvändelse gäller ännu – en omvändelse som måste börja med de kristna kyrkorna och samfunden (se Jer. 15:19–20).

Recensenten Lars Borgström är präst i Lutherska Församlingen

i Stockholmsområdet och har en masterexamen i teologi

Tomas Nygren och Kjell O. Lejon, Tillbaka till friheten – att tänka lutherskt idag, 120 s, EFS Budbäraren. ISBN 978-91-982529-5-8, Klippan 2017.