Betraktelse Sexagesima 2 Kor. 11:19-31
â€Men vad andra vÃ¥gar skryta med – jag talar som en dÃ¥re – det vÃ¥gar jag också†(2 Kor. 11:21).
Så skriver Paulus till korinterna, och det är en upprörd apostel vi möter. Han har blivit baktalad. Falska apostlar har talat illa om honom, de har sagt att han inte är någon riktig apostel, ja till och med att han är en dåre, en som inte är riktigt klok. De falska apostlarna höll på att förleda församlingen till att tro på ett annat evangelium än det Paulus predikat. Dessa hade sken av att vara Kristi apostlar, tjänare åt rättfärdigheten, men de var ohederliga arbetare (2 Kor. 11:13-15).
Paulus tvingas att skryta
Dessa falska apostlar hade, samtidigt som de baktalade Paulus, uppträtt skrytsamt och berömt sig av än det ena, än det andra. Det är därför Paulus säger: â€Ã„r de hebreer? Det är jag ocksÃ¥. Är de israeliter? Det är jag ocksÃ¥. Är de Abrahams barn? Det är jag ocksÃ¥. Är de Kristi tjänare? Det är jag ännu mer, för att nu tala likt en dÃ¥re. Jag har arbetat mer, suttit i fängelse mer, fÃ¥tt hugg och slag i överflöd och ofta svävat i livsfara†(2 Kor. 11:22-23).
Under normala omständigheter är det bÃ¥de högmodigt och dÃ¥raktigt att skryta. Därför är Paulus noga med att tala om att det han kommer att säga om sig själv, det â€säger han inte som Herren skulle säga utan som i dÃ¥rskap†(2 Kor. 11:17). Han ville inte att korinterna skulle tro att han menade att skrytsamhet och upphöjande av sig själv är nÃ¥got som en kristen skall ägna sig Ã¥t. Efter att ha garderat sig pÃ¥ detta sätt lyfter han sÃ¥ fram sin lÃ¥nga meritlista. Förutom sin börd hänvisar han till att han är en större apostel än de falska apostlarna, att han lidit mer än de andra; suttit fängslad, blivit gisslad av judarna, stenad, lidit skeppsbrott, vakat hela nätter utan mat och dryck, varit frusen och naken m.m., m.m. Förutom allt detta hade han dessutom den dagliga omsorgen om alla församlingarna.
Anledningen till Paulus skryt
Men varför lyfte Paulus fram sig själv pÃ¥ detta sätt, som annars bara dÃ¥rar gör? För det första ville han visa det dÃ¥raktiga i att de i Korint hade lÃ¥tit sig imponeras av de falska apostlarna och deras skrytsamma prat. Paulus säger: â€Eftersom mÃ¥nga berömmer sig själva, vill ocksÃ¥ jag göra det. Ni stÃ¥r gärna ut med dÃ¥rar, ni som är sÃ¥ kloka†(2 Kor. 11:18-19). När han berättat om sina lidanden och uppoffringar för Herren borde de förstÃ¥ hur lite de falska apostlarna hade att komma med genom sitt dÃ¥raktiga skryt. I Korint var man ocksÃ¥ svag för karismatik och de falska apostlarna imponerade med sina märkliga andliga uppenbarelser. För att övertrumfa dem även pÃ¥ detta omrÃ¥de berättar Paulus sedan om sin egen uppryckelse till tredje himlen, där han hörde ord som ingen människa kan eller fÃ¥r uttala (2 Kor. 12:4).
För det andra listade Paulus upp allt han gjort för Kristus under sÃ¥ stort lidande, för att ge Herren ära. Det är inte hans egen förtjänst. â€Om jag mÃ¥ste berömma mig, vill jag berömma mig av min svaghetâ€, skriver Paulus. Och lite senare skriver han: â€Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft skall vila över mig. SÃ¥ gläder jag mig över svaghet, misshandel och nöd, över förföljelser och Ã¥ngest, eftersom det sker för Kristus. Ty när jag är svag, dÃ¥ är jag stark†(2 Kor. 12:9-10).
Det var alltsÃ¥ dels för att visa att de falska apostlarna var dÃ¥raktiga i sitt skryt, som Paulus upphöjde sig själv, trots att detta egentligen är dÃ¥raktigt. â€Jag har blivit en dÃ¥reâ€, säger han. â€Ni har tvingat mig till det. Ni borde egentligen talat väl om mig, Jag är inte pÃ¥ nÃ¥got sätt underlägsen dessa väldiga apostlar, även om jag ingenting är†(2 Kor. 12:11). Dels var det ocksÃ¥ för att ge Herren ära. Endast genom Herrens kraft hade Paulus förmÃ¥tt uthärda allt.
Du är väl inte skrytsam?
Denna betraktelse vill ställa dig frågan: Är du dåraktig såsom de falska apostlarna i Korint? Har du skrutit med dina trångmål och lidanden för Kristi skull, trots att de är ett intet i jämförelse med Paulus lidanden eller med de kristna bröder och systrar ute i världen som blir förföljda och dödade för Jesu namns skull? Har du velat blåsa upp dig inför andra genom att tala om ditt rika andliga liv och märkliga erfarenheter? Sådant kan ju ha sin plats någon gång som vittnesbörd, men har det varit för egen äras skull eller för att upphöja Guds namn?
Kanske har du begÃ¥tt den dÃ¥raktiga synden att försöka upphöja dig själv? SÃ¥dant straffar sig. Herren stÃ¥r de högmodiga emot, â€härskare har Han störtat frÃ¥n deras troner, och ringa män har Han upphöjt†(Luk. 1:52). Rannsaka därför dig själv om du i högmodigt skryt velat vinna ära Ã¥t dig själv. Paulus skriver: â€Om vi gick till rätta med oss själva, skulle vi inte bli dömda. Men när vi döms, fostras vi av Herren, för att vi inte skall bli fördömda tillsammans med världen†(1 Kor. 11:32).
Skrytsamhet, hemligt högmod och all annan synd får du bekänna inför Herren och be om Hans förlåtelse. Han säger att den som kommer till Honom skall Han aldrig någonsin kasta ut (Joh. 6:37).
