Betraktelse för Annandag jul Matt. 2:13-18

Denna betraktelse är lÃ¥ng och därför indelad i smÃ¥ korta avsnitt. En god idé är att dela in de olika avsnitten i tvÃ¥ delar. Den första delen kan man läsa pÃ¥ Annandag juls morgon och den andra delen, frÃ¥n och med â€Jesus fick själv utstÃ¥ förföljelseâ€, pÃ¥ kvällen.

Morgonandakten

Fridsfursten föds

När Jesus föddes bland oss här pÃ¥ jorden sjöng änglarna utanför Betlehem att friden, den verkliga friden, hade kommit till jorden (Luk. 2:14). Detta eftersom barnet som blivit fött i stallet och lagd i krubban var Gud själv, Fridsfursten som profeten Jesaja hade sagt skulle komma med ljus, glädje och befrielse. Den sanna friden, frälsningen, är helt och hÃ¥llet förbunden med barnet som Maria födde. Jesaja hade sagt att allt skulle bli bra och ordna sig för människorna i syndens mörker, â€ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given. PÃ¥ hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, RÃ¥dgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste†(Jes. 9:6). Bland allt annat underbart Jesus är hör ocksÃ¥ Fridsfurste till beskrivningen av Honom.

Jesus kommer med frid…

När Jesus är vår vän är det verkligen så att vi har frid med Gud. Vi har goda samveten eftersom vi vet att vi genom Jesus har förlåtelse för alla våra synder. Och det är ju synden, allt det onda, fula och smutsiga vi gjort, som skiljer oss från Gud och som verkligen kan skada oss.

Det finns ingenting som kan skada oss så mycket som synden eftersom vi inte kan leva tillsammans med den gode, allsmäktige och livgivande Guden om vi har oförlåtna synder. Men när synden är förlåten är den borttagen och vi har evigt liv redan här och nu. Jesus skänker oss allt detta. Därför är Han Fridsfursten. För detta är vi Honom evigt tacksamma.

…inte fred

Men alla var inte tacksamma när Jesus föddes. Det fanns de som t.o.m. ville döda Honom. När fridens ljus börjar att lysa på jorden vill alltid ljusets motståndare släcka den himmelska lågan. Bakom de fientliga människorna som hatar Jesus, och som också hatar den sanna kyrkan som tror på Fridsfursten, står satan. När Jesus föddes hade han intalat kung Herodes att Jesus var ett hot mot dennes världsliga makt. Därför ville Herodes döda Jesus.

Kampen mellan Jesus och satan står det om redan i 1 Mos. 3:15. Kvinnans avkomma, den kommande Frälsaren, skulle komma att krossa ormens, djävulens huvud. Senare sägs det att det är genom Abrahams (1 Mos. 12:3, 22:18), Isaks (1 Mos. 26:4) och Jakobs (1 Mos. 28:14) avkomma, d.v.s. genom det judiska folket, som denna djävulens besegrare skulle komma. Därför gjorde den onde allt han kunde för att förhindra att profetian om kvinnans avkomma skulle gå i uppfyllelse. Faraos (2 Mos. 1:22) och Herodes småbarnsmord (Matt. 2:16) var av allt att döma led i detta. Genom dödandet av de judiska pojkarna i Egypten skulle släktlinjen från Abraham skäras av. Och genom att påverka Herodes till att ge befallning om de hemska spädbarnsmorden i Betlehem och trakten däromkring hoppades satan få Jesusbarnet mördat.

Ofreden drabbar också de kristna

Fiendskapen mot Jesus präglar ocksÃ¥ världens barns inställning till den sanna kyrkan, d.v.s. de människor som tror pÃ¥ Bibeln, Ordet om Fridsfursten. Jesus hade sagt att det skulle bli sÃ¥: â€Kom ihÃ¥g vad jag har sagt: tjänaren är inte förmer än sin herre. Har de förföljt mig, skall de ocksÃ¥ förfölja er†(Joh. 15:20).

Denna fiendskap mot dem som äger och lever i den sanna kärleken och friden, Guds barn, har alltid funnits på jorden, ända sedan syndafallet då djävulen lyckades locka Adam och Eva att göra det onda. En del människor vill följa Jesus. De tror på Honom och älskar Honom. Andra människor hatar Jesus och vänder sig emot dem som tror på Honom. Adam och Eva fick först två söner som hette Kain och Abel. Kain trodde inte på Guds löfte att Jesus skulle komma och frälsa människorna från djävulens makt. Abel däremot var rättfärdig (Matt. 23:35) och trodde på den kommande Fridsfursten. Därför hatade Kain Abel och dödade sin lille bror (1 Mos. 4:8).

Precis som det gick en skiljelinje genom Adams och Evas familj, där Kain vandrade i mörkret och hatade Abel som var ett ljusets barn, skapar budskapet om Fridsfursten Jesus ofred och hat här pÃ¥ jorden. Skiljelinjen skär genom alla gemenskaper; samhällen, arbetsplatser, skolklasser och familjer. Inte bara Adams och Evas familj blev splittrad utan Jesus säger själv att det nödvändigtvis blir sÃ¥ i mÃ¥nga familjer: â€Tro inte att jag har kommit för att skapa fred pÃ¥ jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. Jag har kommit för att skilja en son frÃ¥n sin far, en dotter frÃ¥n sin mor och en sonhustru frÃ¥n sin svärmor, och en man fÃ¥r sina egna till fiender†(Matt. 10:34-36).

Din egen familj

Om alla i din familj tror på Jesus, vill vara Hans vän och följa Honom skall du vara väldigt glad. Bed att Gud bevarar båda dina föräldrar, dig själv och alla dina syskon i tron på Jesus! Om alla blir kvar hos Jesus kommer alla att återses i Himmelen och leva för evigt tillsammans med Jesus.

Men enligt Jesu egna ord är det mÃ¥nga familjer som är splittrade dÃ¥ det gäller det allra viktigaste i världen, inställningen till Honom. Lever du i en sÃ¥dan familj skall du be för de familjemedlemmar som vandrar i mörkret. Du skall pÃ¥ alla sätt visa dem kärlek och vänlighet, men du skall inte följa med dem ut i mörkret när de försöker fÃ¥ dig att överge Jesus. Jesus säger när Han talar om splittringen inom familjerna: â€Den som älskar sin far eller mor mer än mig är mig inte värdig, och den som älskar sin son eller dotter mer än mig är mig inte värdig†(Matt. 10:37).

Kvällsandakten

Jesus fick själv utstå förföljelse

Det kan bli sÃ¥ att de människor som inte vill följa Jesus sluter sig samman och gör Guds barn illa pÃ¥ olika sätt. Det kan ske genom hÃ¥n, mobbning, uteslutning och t.o.m. förföljelse. När sÃ¥dant händer skall vi veta att Jesus själv fick utstÃ¥ förföljelse. Det skedde inte bara när Han som vuxen blev bekämpad av fariseerna och till slut blev gripen, pinad och dödad, utan redan när Han var nyfödd ville Herodes döda Honom. Herodes soldater hade fÃ¥tt order om att döda alla pojkar under tvÃ¥ Ã¥r i och omkring Betlehem (Matt. 2:16). Korsets hotfulla skugga vilade redan över stallet. En diktare har sagt: â€Du gjorde väl, du kom … Men ack, min frälserman! din vagga och ditt kors stÃ¥ redan när varann†(Bellman).

Stunden för Jesu lidande och död hade dock ännu inte kommit. Det skulle dröja ytterligare trettio år innan tiden var inne för Jesu korsfästelse. Därför visade sig en Herrens ängel för Jesu styvfar Josef och förvarnade honom om Herodes planer (Matt. 2:13). Den heliga familjen flydde efter ängelns anvisning till Egypten.

Jesus förstår oss och känner med oss

Till vårt land kommer flyktingar från andra länder. Många av dem har haft det svårt och tvingats fly från krig och annat elände. En del har tvingats fly därför att de är kristna, andra av politiska skäl eller för att de helt enkelt drabbats av svåra lidanden. Särskilt för de små barnen i sådana familjer kan det vara svårt. Jesus, som är vår broder och känner med oss i alla våra lidanden, har också delat erfarenheten av att vara flyktingbarn. Därför förstår Han också de svårigheterna.

Vare sig du som läser detta är flyktingbarn eller inte kan du vara alldeles säker pÃ¥ att Jesus förstÃ¥r dig i alla dina livssituationer. Alltid kan du i bön vända dig till Honom och be om hjälp. Han har skapat dig och känner dig utan och innan (Joh. 2:25), ja bättre än vad du själv gör. Dessutom är Han själv människa och vet av egen erfarenhet hur det är att gÃ¥ igenom svÃ¥righeter av olika slag. â€Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med vÃ¥ra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd†(Hebr. 4:15).

Jesus är den segrande Guds Son

Annandag juls budskap om trons martyrium, d.v.s. att man som kristen fÃ¥r lida för sin tro, ibland ända in i döden, är ett hÃ¥rt tal. Men mitt i det svÃ¥ra som kan drabba därför att man är en kristen, äger vi kristna en â€frid som övergÃ¥r allt förstÃ¥nd†(Fil. 4:7), en djup och varaktig lycka som överträffar allting annat. Detta därför att vi är pÃ¥ den segrande sidan! Jesus har en gÃ¥ng för alla besegrat satan. Det skedde pÃ¥ korset. Den segern kan vi redan nu genom tron vara alldeles säkra pÃ¥. En gÃ¥ng i framtiden, när satan kastas i eldsjön (Upp. 20:10), skall vi ocksÃ¥ se det med vÃ¥ra egna ögon.

När Jesus familj hade flytt till Egypten undan Herodes förföljelse dröjde det inte länge förrän Herodes hade dött och de kunde Ã¥tervända (Matt. 2:15). Samma främlingsland, Egypten, hade Israels folk ocksÃ¥ levt i under fyra hundra Ã¥r av slit och mödor. När ängeln som tidigare varnat Josef visade sig pÃ¥ nytt och sade att de kunde Ã¥tervända (Matt. 2:20) gick ett profetiskt ord frÃ¥n Hos. 11:1 i uppfyllelse: â€Ut ur Egypten kallade jag min son†(Matt. 2:15).

Detta ord gällde först Israel, Guds folk, som också kallades Guds son (2 Mos. 4:22, Hos. 11:1). Genom Mose kallade Gud sin förste son Israel ut ur Egypten. Men nu gällde Guds kallelse genom ängeln Jesus, Guds andre Son (som egentligen, i en annan mening, var Guds enfödde Son).

Israel kunde inte uppfylla den gudomliga viljan utan var en olydig son. Men vad Israel inte lyckades med, det kunde Guds gudomlige Son uppfylla. Israel hade varit otroende och avfällig. Folket hade förbrutit sig mot buden och därför gick många under när de i fyrtio år måste vandra i öknen. Men Jesus, Guds fullkomlige Son, prövades också i öknen under en fyrtioperiod (fyrtio dagar) och stod emot alla satans angrepp (Matt. 4:1-11). Och Han gjorde det i allas vårt ställe.

Det saliga bytet

Vi är lika lite som Israel i oss själva lydiga och rättfärdiga Guds barn. Vi har syndat och gjort det som är ont. Vi har varit olydiga och ofta tänkt mest på oss själva istället för på Gud och andra människor. Vi har fallit och förtjänar inte att få vara Guds barn. Men Jesus älskar oss så mycket att Han uppfyllt hela lagen i vårt ställe (Gal. 4:4-5). Han har segrat i vårt ställe och genom Hans seger är vi helt och hållet rättfärdiga. På korset skedde ett saligt (lyckligt) byte: Jesus tog våra synder så att vi slipper straffas för dem. Samtidigt gav Han oss sin laglydnad och helighet så att vi inför Gud räknas som lika rättfärdiga som Han själv är.

Eftersom vi är döpta och lever i tro pÃ¥ Fridsfursten ser vÃ¥r himmelske Fader pÃ¥ oss med samma glädje som Han sÃ¥g pÃ¥ sin Son vid dennes dop: â€Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje†(Luk. 3:22).

Amen.