En efter en har motståndare/tveksamma till homosexualitet i den svenska kristenheten som huvudskäl mot homosexuella välsignelser/vigslar i kyrkan hänvisat till de ekumeniska problem detta medför. När jag läse detta för femtioelfte gången gjorde jag ett inlägg på Världen idags hemsida 2009-11-26:
Så säger Herren!
Problem med kyrkligt samarbete hit och dit, ekumeniska störningar m.m…
Varför är det sÃ¥ fÃ¥ som träder fram och säger “SÃ¥ säger Herren!”? Problemet är inte ekumeniska bekymmer utan avfallet frÃ¥n Herren Gud!
Vad händer den dag då majoriteten av kyrkorna säger ja till homosex? Skall man då för ekumenikens skull plötsligt också säga ja?
Tacka vet jag Athansasius som stod upp för sanningen om Kristi Gudom under 300-talet dÃ¥ de flesta i kristenheten var arianer som förnekade Kristi gudomliga natur (“Athanasius mot världen”). Eller Luther som stod nästan ensam i sitt hävdande av frälsning genom tron allena mot pÃ¥ve, kardinaler och biskopar och dessutom hade kejserlig makt emot sig! Om dessa andliga resar hade lÃ¥tit sig styras av ekumeniska hänsyn hade de inte kunnat utföra sina välsignade insatser.
Ingenstans i Bibeln uppmanas vi till ekumeniska hänsyn, däremot till trohet mot Herren och den tro som en gång för alla blivit överlämnad åt de heliga (Jud. v 3).
Lars Borgström, präst i Lutherska Församlingen i Stoockholmsområdet
