av Lars Borgström Har Gud verkligen sagt…?

Bibeln är Guds Ord som föder på nytt

De ord och satser vi har nedskrivna pÃ¥ bladen i vÃ¥ra biblar är Guds eget Ord. De utgör ett budskap, ett meddelande, direkt frÃ¥n Himmelens Gud till oss människor, stoftets barn: â€Hela Skriften är utandad av Gud†(2 Tim. 3:16). Genom Bibelns Ord talar Gud till oss, och med de bibliska orden blÃ¥ser ocksÃ¥ Gud ut sin Ande över läsaren och ger honom liv. Den Helige Ande ges nämligen med Guds Ord. Frälsaren säger â€De ord som jag har talat till er är Ande och liv†(Joh. 6:63). Galaterna hade en gÃ¥ng tagit emot Anden, inte genom att hÃ¥lla lagen, utan genom att lyssna i tro (Gal. 3:2).

Liksom HERREN Gud av det livlösa, formade stoftet frÃ¥n marken en gÃ¥ng blÃ¥ste in livsande i Adam och gjorde honom till en levande själ (1 Mos. 2:7) blÃ¥ser Han nu andligt liv i de döda, oomvända människorna sÃ¥ att dessa väcks till liv i Gud. â€Ni är ju födda pÃ¥ nyttâ€, skriver Petrus till de kristna, â€inte av en förgänglig säd, utan genom en oförgänglig, genom Guds levande Ord som bestÃ¥r†(1 Petr. 1:23). Det livgivande Ordets innehÃ¥ll är evangeliet om syndernas förlÃ¥telse för Jesu Kristi skull. Det är ett glatt och frälsande budskap som varje människa fÃ¥r ta till sig (1 Joh. 2:2). Genom samma Ord uppehÃ¥ller Gud sedan de kristna vid andligt liv (Joh. 8:51).

Bibeln angrips av våra själars fiende

Nu finns det en makt, en andlig varelse, djävulen, som inte tål att människor föds på nytt och att Guds barn hålls vid andligt liv och t.o.m. växer till i tro. Han hatar att människor blir frälsta från helvetet, den plats som han vet att han själv snart för evigt skall förpassas till.

Eftersom det är Guds Ord som är frälsningsmedlet sätter djävulen in sina attacker mot det. Det var just genom att utsÃ¥ tvivel pÃ¥ Guds Ord som han lyckades föra vÃ¥ra första föräldrar Adam och Eva in i den andliga, och sÃ¥ smÃ¥ningom även den kroppsliga, döden. Han förförde Eva med till en början försiktiga ifrÃ¥gasättanden av Guds Ord: â€Har Gud verkligen sagt…†(1 Mos. 3:1). Genom sina lögner dödade djävulen de första människorna, som blev hans första offer. Därför säger Jesus om honom: â€Han har varit en mördare frÃ¥n början och har aldrig stÃ¥tt pÃ¥ sanningens sida†(Joh. 8:44).

Nu fick Adam och Eva lyckligtvis sedan höra det livgivande Ordet, evangeliet om Frälsarens seger över djävulen, den gamle ormen (1 Mos. 3:15) och kunde på så sätt få andligt liv igen. Men så väl går det inte för alla som djävulen lyckats bedra. De flesta vänder inte åter, utan drabbas även av den andra döden (jfr Upp. 2:11), d.v.s. helvetets eviga pinor.

Djävulen har efter sin första framgång i Edens trädgård, genom hela kyrkohistorien, på nytt och på nytt attackerat Guds Ord genom att så ut falsk lära i församlingen (Matt. 13:25) och kommer så att göra intill tidens slut (1 Tim. 4:1-3).

Det finns goda skäl att tro att de två vittnena som utträder i Upp. 11 är Gamla och Nya testamentet. I slutet av de ettusen tvåhundrasextio dagarna skall vittnena besegras och dödas av vilddjuret som kommer upp från avgrunden. En hänsynslös kamp förs mot Bibeln med resultatet att de bibliska böckerna skall verka fullständigt motbevisade. De skall framstå som myter, förfalskningar, sagor och hopplockade legender. Hur detta som beskrivs i Upp. 11 skall förverkligas vet vi redan genom den s.k. bibelforskning som bedrivs vid de statliga teologiska fakulteterna. Den historisk-kritiska bibelforskningen har helt förstört förtroendet för Bibeln som Guds Ord. Inte bara de stora massorna betraktar Bibeln som ett människoverk fullt av brister och fel, utan även namnkristna inom kyrkorna, i synnerhet prästerna som indoktrinerats i och med sina teologiska studier i förnekelsens anda. Djävulen har ingjutit sådant övermod hos dessa lögnprofeter, som är stoft, att de vågar sätta sig över, kritisera och förneka Ordet som utgår från Herrens mun.

Några bibelangrepp i vårt land

I vårt land skakades den evangeliska väckelsen, organiserad i EFS, av bibelkritikens insteg i de egna leden vid 1900-talets början. Bibeltrogna vänner med Axel B. Svensson i spetsen började då bedriva egen verksamhet. På flera håll präglades ändå förkunnelsen inom EFS även fortsättningsvis av den gamla bibeltroheten. Som flera läsare av denna tidning säkert minns uppstod sedan en ny kris vid 1970-talets början i EFS i Västerbotten och Lutherska bibelstudiestiftelsen (nuvarande ELS) bildades.

I Västerbotten har sedan dess tvÃ¥ bibeltroende lutherska organisationer verkat parallellt. Men tror nÃ¥gon läsare att djävulen accepterar detta och lämnar BV och ELS oantastade? Nej, han vill in överallt! Inga församlingar eller organisationer är fredade. MÃ¥ dess väktare pÃ¥ muren vara vakna och blÃ¥sa i varningens horn (Hes. 33:6) när djävulen kommer med sitt â€Har Gud verkligen sagt…?†Faran är att väktarna istället är stumma hundar och lÃ¥ter fienden inta staden (Jes. 56:10).

Angreppen är försÃ¥tliga och ifrÃ¥gasätter inte till en början de centrala frälsningssanningarna. Det börjar vanligtvis med â€smÃ¥, obetydliga sakerâ€. Men ger vi djävulen rätt i det till synes lilla och obetydliga tar han inte bara lillfingret och handen, utan till sist ocksÃ¥ hela människan. LÃ¥t oss, bÃ¥de som enskilda kristna och som församlingar/organisationer säga med aposteln Paulus: â€Jag tjänar mina fäders Gud pÃ¥ det sättet att jag tror pÃ¥ allt som är skrivet i lagen och hos profeterna†(Apg. 24:14). LÃ¥t oss med Luther hävda, att â€den heliga Skrift är talad genom Den Helige Ande†(WA 54,39), ja, att â€inte blott orden (vocabula) utan ocksÃ¥ uttryckssättet (phrasis), som Den Helige Ande och Skriften begagnar sig av, är gudomliga†(WA 40:3,254).

Skapelseläran angrips

En angreppspunkt, där djävulen ofta sätter in stöten, är skapelseberättelsens beskrivning av vårt underbara ursprung. Den diaboliska läran att människan utvecklats av en slump från lägre djurarter är mycket tilltalande för oomvända människor. Om det inte finns någon Skapare slipper de nämligen att stå till svars för sina handlingar. Nu kan de istället skamlöst och obehindrat leva ut allt som de tidigare tvingats undertrycka i ett samhälle som präglades av den kristna tron. Det är därför som Bibelns vittnesbörd övergivits och utvecklingsläran anammats av så många.

När de tvÃ¥ vittnena, Gamla och Nya testamentet, genom bibelkritiken begravts, läser vi i Upp. 11:10 att det blir en storslagen glädjefest bland människorna när nu sanningsvittnena äntligen är dödade. Guds Ord hade plÃ¥gat dem länge, hÃ¥llit tillbaka deras inre lustar, lagt band pÃ¥ deras drifter. Nu, sedan Skaparen och Hans Ord förnekats och â€motbevisatsâ€, kan allt detta släppas lös. De ville inte komma till Gud, som är ljuset, utan hellre leva i mörkret, eftersom deras gärningar var onda och inte tÃ¥lde att avslöjas (Joh. 3:19-20). Likt de första människorna efter syndafallet (se 1 Mos. 3:8) är de pÃ¥ flykt och gömmer sig i mörkret för sin Skapare genom att anamma evolutionismens lögner.

Som kristen måste man med kraft ta avstånd från evolutionismen, som förstör tron på så många områden, inte minst när det gäller synd och frälsning. Om det inte var Adams synd som drog död och förgängelse in i världen, vad är det då som Jesus frälser oss från? Med evolutionismen blir Hans frälsningsverk hängande i luften. Rom. 5 talar däremot om att den skada Adam åsamkade återställdes av Kristus. Vi får varken förneka vidden och djupet i Adams syndafall eller vidden och djupet i Kristi dyra återlösningsverk.

Evolutionismen förnekar allt detta. En modernistisk teolog sade: “Det är omöjligt att det är synden som fört döden in i världen. Döden var inskriven i stenarna (fossilen) miljontals Ã¥r innan människan framträdde”. Men av 1 Mos. 3:17 och Rom. 8:20 förstÃ¥r vi att det var just människans synd som drog hela skapelsen med alla dess djur in under förgängelsen och döden. Döden är inget naturligt, den ingick inte i Guds goda skapelseverk, utan är ett resultat av djävulens förföriska och lögnaktiga verk.

Vad Bibeln lär om skapelsen

Bibeln, som är ofelbar i allt den hävdar, lär att skapelsen skedde pÃ¥ sex dagar och att Adam och Eva skapades som färdiga människor den sjätte dagen (1 Mos. 1:27). Att den framställning som möter i 1 Mos. 1 inte fÃ¥r uppfattas symboliskt, mytologiskt eller liknande framgÃ¥r av bl.a. 2 Mos. 20:11, där arbetsveckan med dess vilodag sabbaten motiveras med att Guds arbetsvecka ocksÃ¥ var sex dagar: “Ty pÃ¥ sex dagar gjorde HERREN himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men pÃ¥ sjunde dagen vilade Han. Därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.”

Detta ställe visar ocksÃ¥ att man inte kan tänka sig de sex skapelsedagarna som längre tidsperioder än 24-timmarsdygn. I sabbatsbudet handlade det ju inte om att Israel efter sex tidsperioder av kortare eller längre varaktighet skulle vila frÃ¥n allt arbete under en kortare eller längre period, att efter sex timmar eller sex mÃ¥nader eller sex Ã¥rtusenden vila en timme, en mÃ¥nad eller ett Ã¥rtusende. Nej, efter sex vanliga arbetsdagar skulle Israel vila en vanlig dag. Men hur skulle detta kunna framgÃ¥ av 2 Mos. 20:8-11, om ordet â€dag†i samband med skapelsedagarna betyder nÃ¥got annat än en vanlig dag?

Vi ser här hur lömsk den bibelutläggning är, som ger ett ord en innebörd (ordet dag skulle betyda en oerhört lÃ¥ng, obestämd tidsperiod), som det inte finns nÃ¥gra som helst belägg för. Det gör hela bibelutläggningen osäker och förstör sanningen om den heliga Skrifts yttre klarhet, varpÃ¥ all bibelutläggning vilar. Förnekas Skriftens klarhet kan man aldrig komma till ett â€sÃ¥ säger Herren!â€

Dessutom säger Jesus att vi skapades till man och kvinna från begynnelsen (Matt. 19:4). Detta betyder att vi inte varit fiskar, apor eller andra djur som först efter årmiljoner/årmiljarder blivit människor. Nej, från begynnelsen, vid skapelsens början, skapade Gud oss till man och kvinna.

Utvecklingsläran förstör för övrigt också den kristna äktenskapsuppfattningen. Jesus hänvisade till Adam och Eva just för att motivera äktenskapet (Matt. 19:4-6). Evolutionisterna skrattar åt sådant tal och för istället fram olika alternativa samlevnadsformer.

Vad Luther lär om skapelsen

I följande stycke kommer Luthers syn på skapelsen fram på ett kärnfullt sätt, och vi ser där även tydligt hur han såg på Bibeln:

Jag har ofta sagt, att var och en som vill studera den Heliga Skrift,

alltid skall vara noga med att hålla sig till Skriftens enkla ord överallt

[—]. Ty vi mÃ¥ste vara förvissade om, att det aldrig har funnits nÃ¥got

enklare och klarare tal på jorden än det som har talats av Gud. När därför

Moses skriver, att Gud skapade himmel och jord och allt vad därpå är på

sex dagar, sÃ¥ lÃ¥t det vara sex dagar. [—] Men om du inte kan fatta, hur det

kunde vara sex dagar, så tilltro den Helige Ande att vara lärdare än du är.

Ty när du har att göra med Skriften, måste du komma ihåg, att det är Gud

själv som talar. Eftersom Gud har sagt det, anstår det inte dig att lättvindigt

vränga Hans ord efter eget behag” (SL 3, 20f.).

Avslutningsvis

Käre läsare, du har nu sett hur djävulen genom bibelkritik och evolutionism vill föra oss alla ned i avgrundens eviga pinor. Du uppmanas därför att med Bibeln själv, med Luther och med väckelsens andliga fäder aldrig vika från Guds Ords ofelbara sanning.

Den eviga sanningen kan aldrig i längden förtigas. De bibelkritiska fienderna dödade visserligen de två vittnena, Gamla och Nya testamentet, men efter tre och en halv dagar (som väl är satans korta tid i Upp. 20:3, 7-8) skall vittnena uppstå igen (Upp. 11:11). De upphöjs och deras verkliga status offentliggörs inför alla människor, även fienderna (Upp. 11:12). Detta sammanfaller med Jesu återkomst i makt och ära, den stora domen. Bespottarna blir då skräckslagna, men Guds barn jublar och gläds.

Amen.