Följande protest lämnades till Hammarby församlings prästkollegium, då församlingsinstruktionen skulle antas. Första gången hände ingenting, andra gången, några år senare då instruktionen skulle revideras, lyckades jag få bort Lennart Koskinens trosbekännelse (som följer efter protesten nedan) från församlingsinstruktionen.

Synpunkter pÃ¥ församlingsinstruktionens “trosbekännelse”

Tre av leden i den “trosbekännelse” som är tryckt pÃ¥ församlingsinstruktionens baksida finner undertecknad vara undermÃ¥liga. Det andra ledet lyder “Vi tror ocksÃ¥ pÃ¥ Människan Guds avbild, mannen och kvinnan“. Det är riktigt att människan är Guds avbild, men efter syndafallet har denna gudslikhet blivit sÃ¥ skadad, att Jesus t.ex. kan säga “Ty frÃ¥n hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, mened, förtal” (Matt. 15:19). Människans syndfullhet är i Bibeln sÃ¥ självklar att Jesus i allmänna ordalag kan säga till lärjungarna: “Akta er för människorna. De skall utlämna er Ã¥t domstolar…” (Matt. 10:17). Tron pÃ¥ Gud, att förtrösta pÃ¥ Honom, ställs pÃ¥ mÃ¥nga ställen i direkt motsättning till att tro pÃ¥ människor. Ängeln gav Sakarja det underbara löftet: “Inte genom nÃ¥gon människas styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande, säger Herren Sebaot” (Sak. 4:6). Psalmisten säger: “Bättre är att ta sin tillflykt till Herren än att förlita sig pÃ¥ furstar” (Ps. 118:9). Det är bättre att förlita sig pÃ¥ Gud som är Sanning än pÃ¥ människorna som är lögnbenägna: “Gud är inte en människa, sÃ¥ att Han kan ljuga” (4 Mos. 23:19). Jesaja säger “SÃ¥ förlita er nu ej pÃ¥ människor, i vilkens näsa är endast en fläkt, ty hur ringa är inte de att anse!” (Jes. 2:22). Genom Jeremia säger Herren: “Förbannad är den man som förtröstar pÃ¥ människor och sätter kött till arm Ã¥t sig och med sitt hjärta viker av frÃ¥n Herren” (Jer. 17:5). Paulus säger att “Guds dÃ¥rskap är visare än människorna och Guds svaghet starkare än människorna” (1 Kor. 1:25). Evangeliet, det som vi skall tro och förlita oss pÃ¥, är inte nÃ¥gonting som människor tänkt ut, utan kommer direkt frÃ¥n Gud. Paulus säger: “Jag försäkrar er, bröder: det evangelium som jag har förkunnat är inte nÃ¥got mänskligt pÃ¥fund. Jag har inte fÃ¥tt det frÃ¥n nÃ¥gon människa, ingen har lärt mig det, jag har fÃ¥tt det genom en uppenbarelse av Jesus Kristus” (Gal. 1:12).

Mitt förslag är att andra ledets ordalydelse ändras till: “Vi tror att människan kan upprättas genom evangelium och alltmer, genom gemenskapen med Gud, fÃ¥ sin gudslikhet Ã¥terskapad“.

Det tredje ledet nämner Människosonen och är väl den formulering som kommer närmast den apostoliska trosbekännelsens andra artikel, den om Guds Son. I den apostoliska trosbekännelsen nämns Guds människoblivande, inkarnationen; â€avlad av den helige Ande, född av jungfrun Mariaâ€, liksom försoningsdöden och uppstÃ¥ndelsen; â€pinad under Pilatus, korsfäst, död och begraven, pÃ¥ tredje dagen uppstÃ¥nden igen ifrÃ¥n de dödaâ€. Dessa händelser är hörnstenarna i kristen tro. Därför samlar sig kyrkan över hela jorden till särskild högtid kring jul och pÃ¥sk. Tyvärr nämns varken inkarnationen, försoningen eller uppstÃ¥ndelsen i Hammarby församlings trosbekännelse. Hela detta led behöver omarbetas.

I det fjärde ledet sägs det att vi tror “pÃ¥ Skapelsen, Guds kropp som vi hÃ¥ller pÃ¥ att förstöra. Dess upprättelse vill vi kämpa för med Guds hjälp“. Samma problem möter oss här som i ledet om människan. Att tro, d.v.s. förtrösta pÃ¥ nÃ¥got annat än Gud själv, är avgudadyrkan. Till det förvända livet som människans distanserande frÃ¥n Gud leder till, vilket Paulus beskriver i Rom. 1, hör att “de dyrkade och tjänade det skapade i stället för skaparen” (Rom. 1:25). Naturligtvis skall vi vÃ¥rda skapelsen, det hör till förvaltarskapet (1 Mos. 1:28). Men att tro pÃ¥ den är att förlita sig till nÃ¥got förgängligt. I ett panteistiskt religionssystem är detta inte nÃ¥got problem eftersom man uppfattar hela universum som Gud själv; Gud och skapelsen är ett och detsamma. Men kristendomen är inte panteistisk. Den största tänkbara skillnad föreligger mellan Gud, som är evig, och Hans skapelse, som är förgänglig. Därför mÃ¥ste “trosbekännelsens” bestämning till skapelsen sÃ¥som “Guds kropp” strykas.

Mitt förslag till fjärde ledets formulering lyder: “Vi vill med Guds hjälp vÃ¥rda skapelsen. Vi vill sÃ¥som Guds förvaltare värna allt liv: människans, djurens och växternas“.

Lars Borgström

Koskinens trosbekännelse (hämtad från hans bok Nya lilla katekesen)

Vi tror på Gud

Fadern – Skaparen,

Sonen – Befriaren och

Anden – Hjälparen

Vi tror också på Människan

Guds avbild,

mannen och kvinnan.

Och på Människosonen

mötet mellan Gud och människa.

Kärleken tror vi på,

och det Eviga Ljuset

som segrar över mörker och ondska.

Och på Skapelsen, Guds kropp

som vi håller på att förstöra.

Dess upprättelse vill vi kämpa för

med Guds hjälp.

Vi tror på Livet

redan före döden,

och en gång i Evigheten.

Amen.