Insänd och publicerad i Kyrkans tidning nr 14/15 2007
“Abortturism” är ett etablerat ord
Kyrkans tidnings chefredaktör sällade sig i Kyrkans tidning 9/07 till den växande skara (RFSU, Göran Hägglund m.fl.) som kritiserar begreppet â€abortturismâ€, dÃ¥ han menar att Arborelius och Hedin borde veta bättre än att torgföra ett sÃ¥dant begrepp.
Till saken hör dock att detta begrepp använts under flera år av hundratals organisationer och medier, bland dem FN, WHO, The Economist, TimesOnline och BBC. Bland övriga som spritt ordets användning finns en mängd organisationer som arbetar för fri abort runt om i världen. I Sverige har ordet används i riksdagsmotioner av Birgitta Ohlsson och Carina Hägg.
Varför har dÃ¥ det nu plötsligt blivit â€fel†att använda ordet? Troligtvis sker kritiken för att smutskasta meningsmotstÃ¥ndare, som man menar använder ett oacceptabelt sprÃ¥kbruk, och för att slippa bemöta de starka sakargument som t.ex. JA till Livet för fram. Istället för att märka ord, i detta fall dessutom pÃ¥ ett misslyckat sätt, borde man enbart fokusera pÃ¥ själva sakfrÃ¥gan. Är det rätt eller fel att utländska kvinnor skall fÃ¥ göra sena aborter i vÃ¥rt land?
FrÃ¥n Svenska kyrkans hÃ¥ll möter vi, som vanligt, en skrämmande tystnad och anpassning. Det är förfärligt att se hur hon helt mist sitt salt. Som en typisk representant för Svenska kyrkan kunde t.ex. Olov Hartman ännu 1963 yttra följande: “Endast i en kultur, där man glömt Guds identifikation med människan, kan abortsituationen se ut, som den gör idag. Här rÃ¥der en skrämmande känslokyla för den broder, man inte sett.” I Stig Hellstens â€Konfirmandbok†frÃ¥n 1966 läser vi i förklaringen till femte budet: â€Den grövsta förbrytelsen mot detta bud är mord. Man har inte heller rätt att döda ett ofött människoliv (fosterfördrivning, abort) annat än om det sker som en nödvändighet för att rädda och skydda moderns liv. Att ta ett liv nÃ¥gra mÃ¥nader före födelsen är att döda lika väl som om det skedde nÃ¥gra mÃ¥nader efter födelsen†(s 39f.). Den kritik som Olof Hartman 1963 riktade mot det som höll pÃ¥ att ske i samhället, mÃ¥ste nu riktas mot kyrkan själv.
Biskopar, kyrkomöte och kyrkliga chefredaktörer! Höj era röster mot det förfärliga som sker pÃ¥ vÃ¥ra abortavdelningar! Det är brott att tiga när människolivet kränks pÃ¥ detta fasansfulla sätt. â€Hur kunde sÃ¥ mÃ¥nga människor lÃ¥ta det ske?†frÃ¥gar man sig angÃ¥ende nazismens illdÃ¥d. Samma frÃ¥ga mÃ¥ste ställas angÃ¥ende de över 1 000 000 foster som dödats i vÃ¥rt land sedan 1975. Hur har sÃ¥ mÃ¥nga människor kunnat lÃ¥ta det ske?
Lars Borgström, komminister i Hammarby församling
