Av David Svensson

I lågstadiet hade jag en fröken som berättade en historia om någon som hade mött en ängel. Idag minns jag inte vad den handlade om men den gjorde troligtvis ett starkt intryck på mig då. Jag började be till Gud om att få träffa en ängel, gång på gång bad jag men fick inte något bönesvar, trodde jag. Det tog mig 30 år att inse att jag faktiskt har träffat änglar flera gånger i mitt liv. När jag var 8 år hände något underligt och stort, trots detta passerade händelsen utan att jag då reflekterade över det. Jag var kanske för liten för att förstå och sedan glömdes händelsen bort.

Jag och mina fyra syskon har växt upp på en gammal bondgård på västkusten. Vi var vana vid att hjälpa till med sysslorna på gården och den här dagen skulle pappa göra något med skogskärran. Det jag minns är att min storebror åkte på skogskärran och jag följde efter till fots. Pappa hade av någon anledning stannat traktorn, varför, det minns jag inte. När han skulle köra iväg igen råkade han släppa upp kopplingen för fort. Det blev ett ryck som gjorde att min storebror föll av och hamnade framför boggihjulen på skogskärran. Detta uppmärksammade inte min pappa och till min förskräckelse såg jag hur skogskärran på 1,5 ton rullade över hans huvud och kropp. Vi ropade till pappa att stanna traktorn. Jag minns hur han lyfte upp min bror som hade klarat sig utan några men. Det enda som syntes var en svart fläck i tinningen från hjulet på kärran. Hjulet borde ha krossat honom men Gud sände sin ängel för att skydda honom.

Under flera år av vandring på den breda vägen har jag trott att detta varit en dröm. När jag åter blev kallad och kom till tro på Herren har jag frågat både min pappa och min bror. De minns båda den här händelsen.

Var vaksam så att den dagen Gud uppenbarar sin härlighet och sina änglars gärningar i ditt liv att du inte missar det.

Prisad vare Gud i evighet, Amen