Skattkistan

Den nya födelsen, av Lars Borgström

Den nya födelsen är nödvändig på grund av syndafördärvet

“Amen, amen” sade Jesus till fariseen Nikodemus, “den som inte blir född pÃ¥ nytt kan inte se Guds rike”. Det är alltsÃ¥ enligt Herren omöjligt att inom ramen för det vanliga, naturgivna livet “se”, d.v.s. uppleva eller vistas i Guds rike. Sker inget mirakulöst med oss, blir vi inte födda pÃ¥ nytt, med andra ord fÃ¥r ett helt nytt liv, förblir vi i mörkrets rike som är motsatsen till Guds rike. DÃ¥ är vi andligt döda och kommer ingen förändring till stÃ¥nd under vÃ¥r utmätta nÃ¥datid, sÃ¥ att vi med Paulus kan säga, att Gud har “frälst oss frÃ¥n mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike” (Kol. 1: 13), dÃ¥ övergÃ¥r den andliga döden vid den kroppsliga döden i den eviga döden.

Att vÃ¥r situation är sÃ¥ allvarlig beror pÃ¥ syndafördärvet. Genom vÃ¥ra första föräldrars synd är vi alla, sÃ¥dana vi är av oss själva, utlämnade Ã¥t Guds dom. Vilka egenskaper vi människor än kan tänkas ha, hurdana vi än är till vÃ¥r läggning, har vi alla det gemensamt att vi är Adams barn. Vi är grundskadade av stamföräldrarnas syndafall och kan inte annat göra än att dagligen synda med tankar, ord och gärningar. Här rÃ¥der absolut jämlikhet: “Alla har syndat och saknar härligheten frÃ¥n Gud” (Rom. 3: 23). P.g.a. syndafördärvet förtjänar vi alla den eviga fördömelsen.

Den nya födelsen är alltså nödvändig för vår salighet, såväl den timliga som den eviga. Men hur går den till? Hur skall detta fantastiska och nödvändiga för saligheten, åstadkommas?

Den nya födelsen sker genom nådemedlen, dopet och Ordet.

Ingen människa kan åstadkomma sin egen pånyttfödelse, lika litet som hon kan föda sig själv biologiskt. Lika litet som människan hade att göra med världens skapelse, då Gud lät ljus lysa fram ur mörkret, lika litet har hon att göra med upptändandet av det ljus som lyser i hennes hjärta från pånyttfödelsens ögonblick (2 Kor. 4: 6). Det är Gud själv som ensam framskapar ljuset i båda fallen. Det är Gud själv som föder sina barn till det eviga livet.

Men hur gÃ¥r Gud till väga dÃ¥ Han föder sina barn till det nya, eviga livet? Enligt skriften sker det pÃ¥ tvÃ¥ sätt. Petrus skriver: “Ni är ju födda pÃ¥ nytt, inte av en förgänglig säd, utan genom en oförgänglig, genom Guds levande Ord som bestÃ¥r” (1 Petr. 1: 23). Jakob hävdar samma sak (Jak. 1: 18). Guds Ord pÃ¥nyttföder alltsÃ¥. När evangeliet om syndernas förlÃ¥telse p.g.a. Jesu ställföreträdande försoningsdöd pÃ¥ korset mottas i tro uppstÃ¥r ett nytt liv. Jesus svarade Nikodemus pÃ¥ frÃ¥gan hur den nya födelsen gÃ¥r till med att säga att en blick pÃ¥ Människosonen, som pÃ¥ korset skulle upphöjas liksom Mose upphöjde kopparormen i öknen, leder till evigt liv. â€Ty sÃ¥ älskade Gud världen att Han gav den sin enfödde Son, för att var och en som tror pÃ¥ Honom inte skall gÃ¥ förlorad utan ha evigt liv†(Joh. 3: 16). När man med trons blick fÃ¥tt syn pÃ¥ Jesu försoningsverk har man alltsÃ¥ evigt liv.

Men även dopet pÃ¥nyttföder. Paulus kallar dopet för “ett bad till ny födelse” (Tit. 3: 5). Och Jesus säger till Nikodemus, att den som “inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike” (Joh. 3: 5).

Såväl dopet som Ordet pånyttföder alltså en människa till evigt liv. Båda dessa är Guds gärningar. Det går därför inte att genom mänskliga handlingar pånyttföda sig själv eller andra. Man kan t.ex. inte bedja sig till sin egen pånyttfödelse eller pånyttföda andra genom att spela dramatisk musik eller på annat sätt utsätta dem för påtryckningar samtidigt som man uppmanar dem att omvända sig. Sådana psykologiska knep är bara människoverk och leder endast till falska omvändelser. Endast Guds Ande verkar omvändelsen eller pånyttfödelsen och Han gör det genom dopet och Ordet.

Den nya födelsen måste följas av ett andligt ätande

De flesta av oss svenskar blev Guds barn som mycket små, då vi pånyttföddes genom dopet. På ett för oss alldeles oförklarligt sätt tog den Helige Ande då sin boning i våra hjärtan. Vi fick då leva det nya livet så att säga omedvetet den första tiden. Men i takt med att våra förstånd utvecklades behövde vi andlig näring för att hållas vid liv. Likaväl som föräldrar måste ge sina barn vanlig mat för att de inte skall svälta och dö, måste de ge sina barn andlig mat (söndagsskola, Barnens Bibel m.m.) för att de inte skall dö andligt, utan tvärtom tillväxa i Guds nåd och kärlek. Vilket stort ansvar vilar inte här på föräldrarna och hur har inte denna uppgift av det stora flertalet försummats! Många är de dopbarn som p.g.a. föräldrarnas slarv och ointresse dött den andliga döden.

Har man dött andligt är det bara Guds Ord, evangeliet om syndernas förlåtelse, som på nytt kan föda en till liv. Det är också endast detta Ord, tillsammans med sakramenten, som kan hålla oss vid andligt liv.

Den som är pÃ¥ väg bort frÃ¥n Gud mÃ¥ste därför Ã¥ter ställa sig under Guds Ord. Guds lag mÃ¥ste ännu en gÃ¥ng krossa den gamla människan och sedan kommer Guds evangelium om den korsfäste och uppstÃ¥ndne Frälsaren att levandegöra, att pÃ¥ nytt upptända den tynande veken. “Hör, sÃ¥ fÃ¥r din själ leva!” (Jes. 55: 3). Detta gäller även den i tron helt döde. “Amen, amen” säger Jesus, “Den stund kommer, ja, den är nu inne, när de döda skall höra Guds Sons röst, och de som hör den skall fÃ¥ liv” (Joh. 5: 25). Ja, det gäller även allvarligt kristna människor. Vill dessa förbli vid andligt liv mÃ¥ste de ofta söka sig till Ordet och sakramenten. Med hjälp av dessa kan den gamla människan dagligen dödas och den nya dagligen tillväxa. Detta är att leva i sitt dop.

Amen