av Lars Borgström Änglarna

Det är inte ofta man i kristna sammanhang talar om änglar nuförtiden. Detta är märkligt eftersom det berättas sÃ¥ mycket om dem i Bibeln. Vi vet att â€hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning†(2 Tim. 3: 16-17). Därför är det till skada för vÃ¥ra andliga liv att det inte undervisas och förkunnas mer om änglarna.

Änglarna är mäktiga andeväsen som ständigt omger oss och påverkar oss. I läran om änglarna, angelogin, finns mycket tröst att hämta. I Bibeln nämns de inte bara i liknelser eller berättelser utan uppträder för det mesta i vanliga, historiska sammanhang. Det råder alltså ingen tvekan om att de är verkliga, och inte mytologiska väsen som en del gjort gällande.

De flesta av oss har inte sett några änglar, eftersom de mycket sällan uppenbarar sig. Därför är vi hänvisade till Skriftens ord när det gäller vår kunskap om dem. Men vad lär då Bibeln om änglarna? Vi skall nu ta upp en del om detta.

Änglarnas skapelse

Att Gud har skapat änglarna framgÃ¥r av Pauli ord: â€Ty i Honom (Sonen) skapades allt i himlen och pÃ¥ jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter†(Kol. 1: 16). Däremot vet vi inte när Gud skapade dem. Men nÃ¥gon ledtrÃ¥d har vi ändÃ¥ frÃ¥n Skriften. Herren frÃ¥gade Job: “Var fanns du när jag lade jordens grund? Svara, om du har sÃ¥ stort förstÃ¥nd. Vem har bestämt hennes mÃ¥tt – du vet! Och vem spände mätsnöret över den? Var fick hennes grundpelare sina fästen? Vem lade hennes hörnsten, medan morgonstjärnorna tillsammans sjöng och alla Guds söner ropade av glädje?” (Job 38: 4-7). Här framgÃ¥r det att änglarna, kallade Guds söner, fanns med och beskÃ¥dade världens skapelse. De skall alltsÃ¥ ha varit bland det första som Gud skapade.

Det är naturligtvis inte sÃ¥ viktigt att känna till exakt när de skapades. Däremot är det viktigt att veta att de är skapade. De har alltsÃ¥ inte funnits i evighet. Det har endast Gud själv. Mellan Gud och änglarna är det en lika fundamental Ã¥tskillnad som mellan Gud och oss skapade människor. Därför skall änglarna inte tillbedjas. Det är avgudadyrkan att dyrka det skapade. När Johannes hade visats de himmelska visionerna av en av de sju änglarna skriver han: “Det är jag, Johannes, som har hört och sett detta. Och när jag hade hört och sett det, föll jag ner för att tillbe framför fötterna pÃ¥ ängeln som hade visat mig detta. Men han sade till mig: ´Gör det inte! Jag är tjänare liksom du och dina bröder profeterna och de som hÃ¥ller fast vid orden i denna bok. Gud skall du tillbe´” (Upp. 22: 8-9).

Änglarnas antal

Änglarnas antal är konstant. När Jesus undervisade om uppstÃ¥ndelsen sade Han: “De som lever i den här världen gifter sig och blir bortgifta. Men de som anses värdiga att vinna den andra världen och uppstÃ¥ndelsen frÃ¥n de döda, de varken gifter sig eller blir bortgifta. Inte heller kan de dö längre, ty som uppstÃ¥ndelsens barn är de lika änglarna och är Guds barn” (Luk. 20: 34-36). Av detta förstÃ¥r vi att änglarna varken fortplantar sig – de ingÃ¥r ju inte äktenskap – eller dör.

Varje ängel skapades alltsÃ¥ individuellt, direkt av Gud, och inte genom naturlig förökning. Vi människor skapas däremot av Gud medelbart, genom vÃ¥ra föräldrar. Enda undantaget frÃ¥n denna regel är vÃ¥ra stamföräldrar, Adam och Eva. I Jesu släktregister (Luk. 3: 23-38) leds Jesu mänskliga härstamning tillbaka genom generationerna – den är son till den o.s.v. – ända till Adam, om vilken det sägs, att han var son till Gud. Adam skapades ju direkt av Gud, han föddes inte av en kvinna. Men om änglarna gäller detta som sagt var och en. De har alltsÃ¥ inga släktförbindelser med varandra.

Men hur många är de? Deras antal är mycket stort. I Dan. 7: 10 står det att den Gamle av dagar, Gud Fader, betjänades av tusen gånger tusen och tio tusen gånger tio tusen stod inför Honom. Detta syftar antagligen på änglarna. Talen är symboliska och utsäger endast att det rör sig om ett mycket stort antal. I Getsemane säger Jesus till Petrus att sticka sitt svärd i skidan och inte strida mot dem som skulle gripa Honom. Jesus kunde nämligen själv, om Han ville försvara sig, be Fadern att sända mer än tolv legioner änglar (Matt. 26: 52-53). En legion bestod av ungefär sex tusen man. Och i Hebreerbrevet sägs det om det himmelska Jerusalem, att där finns änglar i mångtusental (Hebr. 12: 22). Det enda vi kan veta är att de är ofantligt många.

Änglarnas natur

Änglarna är helt och hÃ¥llet andliga, de saknar kroppar. I Hebreerbrevet 1: 14 stÃ¥r det: “Är inte änglarna andar i helig tjänst, utsända för att tjäna dem som skall ärva frälsningen?” SÃ¥som andar upptar de inte nÃ¥got rum, men ändÃ¥ är de inte allestädes närvarande. Endast Gud finns överallt pÃ¥ en och samma gÃ¥ng. Med änglarnas natur är det ungefär som med vÃ¥ra mänskliga själar. Dessa finns ju endast pÃ¥ en plats, i vÃ¥ra kroppar, men de upptar inte nÃ¥got rum och kan därför inte upptäckas med naturvetenskapliga metoder eller instrument.

Fastän änglarna inte har nÃ¥gra kroppar och alltsÃ¥ är osynliga till sin natur, kan de uppenbara sig i synlig, kroppslig form. När Herren sände tvÃ¥ änglar för att rädda Lot ur Sodom sÃ¥g de ut som vanliga män. Varken Lot eller nÃ¥gon annan misstänkte att de var änglar. De dolde alltsÃ¥ sin identitet genom att uppträda i mänsklig form (1 Mos. 19: 1-5). Teoretiskt är det alltsÃ¥ möjligt att den främling man möter är en förklädd ängel. Det allmänna budet om nästankärlek (Mark. 12: 31) borde räcka för att motivera oss till att handla väl mot vÃ¥ra medmänniskor. Men vi kan även tänka pÃ¥ att främlingen vi möter möjligtvis är en ängel. Hebreerbrevets okände författare skriver: “Glöm inte att visa gästfrihet, ty genom gästfrihet har somliga fÃ¥tt änglar till gäster utan att veta om det” (Hebr. 13: 2).

Vid andra tillfällen har änglarna uppenbarat sig i härlighet. Tänk bara pÃ¥ den stora himmelska hären som herdarna sÃ¥g den första julnatten (Luk. 2: 13). Om den ängel som visade sig för mariorna vid den tomma graven skriver Matteus: “Hans utseende var som blixten, och hans kläder var vita som snö. Vakterna skakade av skräck för honom och blev som döda.” (Matt. 28: 3-4). Även mariorna blev förskräckta eftersom ängeln var tvungen att säga till dem: “Var inte förskräckta!”. Maria Jesu moder blev ocksÃ¥ förskräckt dÃ¥ Gabriel besökte henne (Luk. 1: 29). Eftersom änglarna kommer frÃ¥n den himmelska världen och är heliga injagar de ofta skräck i oss syndiga människor. Jesaja greps av fruktan inför Herrens härlighet i Jerusalems tempel. “Ve mig, jag förgÃ¥s†(Jes. 6: 5), utropade han. Det är nÃ¥got av samma reaktion som människor visar dÃ¥ de besöks av änglar. Det heliga är mysterium fascinosum et tremendum, nÃ¥gonting som samtidigt lockar oss och fÃ¥r oss att skälva.

När änglar avbildas i konsten brukar de ha vingar. Om de vanligtvis har det när de framträder för människor vet vi inte. Men de änglastoder som Salomo lät tillverka för templet, keruberna, hade två vingar (1 Kung. 6: 24). Det verkar även som att änglarna på förbundsarken hade två vingar (2 Mos. 25: 20). Seraferna som Jesaja såg hade sex vingar (Jes. 6: 2). Det hade även de änglar Johannes såg i en syn (Upp. 4: 8). Hesekiel såg änglar med fyra vingar (Hes. 1: 6)

Änglarnas förmågor

Änglarnas intellekt är överlägset människors. Därför kan de undervisa oss. Ängeln Gabriel sade t.ex. till profeten Daniel: “Daniel, jag är utsänd för att ge dig insikt och förstÃ¥nd” (Dan. 9: 22). Men fastän de har övernaturligt förstÃ¥nd och djup insikt är de inte fullärda. De besöker nämligen gudstjänster här pÃ¥ jorden för att lära sig mer dÃ¥ Guds ord läses och evangeliet förkunnas. Paulus skriver att det är genom kyrkans verksamhet änglarna lär känna Guds vishet: “SÃ¥ skulle Guds vishet i sin mÃ¥ngfald nu genom församlingen göras känd för härskarna och väldigheterna i den himmelska världen” (Ef. 3: 10). Petrus skriver att änglarna önskar blicka in i evangeliet som predikas av Guds Ords förkunnare (1 Petr. 1: 12). Änglarna är alltsÃ¥ inte bara lärare av Guds sanning utan ocksÃ¥ Ã¥hörare. Därför deltar de i kyrkans gudstjänst. Detta är nÃ¥got att tänka pÃ¥ när man är i kyrkan! PÃ¥ de tomma bänkplatserna kanske det sitter osynliga änglar som är ivriga att lära sig mer om Guds vilja för världen, om Hans frälsningsrÃ¥dslut för oss människor. Det är inte i eget frälsningssyfte de deltar i gudstjänsten. De är redan evigt hos Gud och kan inte falla i synd (se nedan).

Änglarna är inte allvetande. Det är endast Gud. Men de är mycket mäktiga andevarelser som tjänar Gud bl.a. genom att hjälpa oss människor. Det är betryggande att veta att vi har de mäktiga änglarna på vår sida.

Änglarnas hierarki

Änglavärden är hierarkiskt uppbyggd. “Ärkeängel” betyder högste ängel. Den ende som uttryckligen kallas detta är Mikael (Jud. v. 9). Men i Dan. 10: 13 omtalas han som “en av de förnämsta furstarna”. Därför är det troligt att det finns flera ärkeänglar, men säkrast är att lämna frÃ¥gan öppen. Men om Mikael skulle vara den ende ärkeängeln är han den som stÃ¥r närmast den treenige Guden av allt som finns.

En annan klass änglar är keruberna. Hesekiel beskriver dem i Hes. 1: 5-14. Keruber ser inte alls ut som bokmärksänglar vilket mÃ¥nga tror, utan är rätt sÃ¥ skrämmande. Först förstod inte Hesekiel att de var änglar, men sedan säger han: “Det var samma väsen jag hade sett under Israels Gud vid floden Kebar, och jag förstod att de var keruber” (Hes. 10: 20). Johannes beskriver fyra väsenden i Upp. 4. De pÃ¥minner om Hesekiels beskrivning av keruberna, men har bl.a. sex vingar istället för fyra. Troligen är det dock frÃ¥ga om keruber även hos Johannes. Eftersom änglar är andliga väsen kan de, som nämnts, anta olika uppenbarelseformer.

Det verkar som att fyra keruber tjänar som hedersvakter framför Guds tron. Förbundsarken i Gamla testamentet beskrivs ju ocksÃ¥ som Herrens, “Han som tronar pÃ¥ keruberna” (1 Sam. 4: 4). Psaltaren 80 inleds pÃ¥ följande sätt: “Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef som en hjord, du som tronar pÃ¥ keruberna, träd fram i glans. “

Seraferna är ytterligare än klass av änglar. I Jes. 6: 1ff. läser vi: “I det Ã¥r dÃ¥ Ussia dog, sÃ¥g jag Herren sitta pÃ¥ en hög och upphöjd tron, och släpet pÃ¥ Hans mantel uppfyllde templet. Serafer stod ovanför Honom, var och en hade sex vingar: Med tvÃ¥ täckte de sina ansikten, med tvÃ¥ täckte de sina fötter och med tvÃ¥ flög de. Och den ene ropade till den andre: “Helig, helig, helig är Herren Sebaot, hela jorden är full av Hans härlighet.†Att de använder vingarna att täcka sig själva med kan innebära att t.o.m. änglarna mÃ¥ste ödmjuka sig i Guds majestätiska och heliga närvaro.

Bibeln verkar förutsätta ytterligare olika klasser av änglar dÃ¥ det t.ex. i Kolosserbrevet heter: “Ty i Honom (Sonen) skapades allt i himlen och pÃ¥ jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter” (1: 16). Deras status eller höghet skiftar, men alla har de en gemensam uppgift: att tjäna Gud genom att utföra Hans vilja.

Änglarna kan inte falla i synd

När Gud hade skapat färdigt och betraktade sitt verk sÃ¥g Han, “att det var mycket gott†(1 Mos. 1: 31). Detta gällde även änglarna. De skapades heliga och fullkomliga. Men alla änglar förblev inte i detta tillstÃ¥nd. Efter deras skapelse syndade vissa av dem mot Gud. De befann sig i samma situation som Adam och Eva. De skapades heliga, men hade förmÃ¥ga att synda. Och nÃ¥gra av dem gjorde det, de gjorde uppror mot Gud. Senare skulle deras ledare, Lucifer, även fÃ¥ människan, Adam och Eva, pÃ¥ fall. Men andra änglar förblev lojala mot Gud. Av kärlek sÃ¥g dÃ¥ Gud till att de befästes i sin lydnad och helighet. De kan inte längre falla i synd sÃ¥som satan och hans anhang, de onda änglarna, gjorde. Precis som vi en gÃ¥ng kommer att befästas i helighet i Himmelen utan möjlighet att mer falla i synd, har änglarna redan blivit befästa för alltid i helighet. Paulus talar i 1 Tim. 5: 21 om de utvalda änglarna. Med denna term skulle kunna avses just detta att de belönats av Gud med att befästas i helighet. Men deras utkorelse är helt annorlunda än de frälsta människornas. Vi har blivit utkorade genom Jesu försoningsverk pÃ¥ Golgata. Jesus frälste inte änglarna, eftersom de aldrig syndade. “Det är ju inte änglar utan Abrahams barn Han tar sig an” (Hebr. 2: 16). Med termen “utvalda änglar” menar nog Paulus att de genom Guds nÃ¥d befästs i helighet.

Om nÃ¥gon tycker att detta är svagt skriftstöd kan det tilläggas att det ocksÃ¥ indirekt talas om att änglarna aldrig kan synda. I Luk. 20: 36 sägs det att de aldrig kan dö, vilket kan ha innebörden att de inte kan falla i synd, eftersom syndens lön är döden. Och i Matt. 18: 10 stÃ¥r det att änglarna alltid ser den himmelske Faderns ansikte. Detta “alltid” kan antyda att deras tillstÃ¥nd av helighet aldrig kommer att förändras.

Såsom Kristustroende har vi att se fram emot att också bli befästa i helighet i Himmelen. Vi kommer då att vara fullkomligt heliga, inte ens kapabla till att synda. Och tillsammans med änglarna kommer vi att leva i Herrens omedelbara härlighet i all evighet.

Änglarna lovar Gud

Till de uppgifter änglarna har hör – och det är deras viktigaste uppgift – att lova Gud. Denna tillbedjan började redan frÃ¥n begynnelsen, sÃ¥ fort de skapats. I Job. 38: 7 stÃ¥r det, som vi tidigare sÃ¥g, att “alla Guds söner ropade av glädje”. Och deras lovsÃ¥ng har pÃ¥gÃ¥tt alltsedan dess. Jesaja bevittnade hur seraferna ropade frÃ¥n den ena till den andre: “Helig, helig, helig är Herren Sebaot, hela jorden är full av Hans härlighet” (Jes. 6: 3). Det var en sÃ¥ mäktig röst att dörrposterna och trösklarna skakade (Jes. 6: 4).

Detta lov och pris till Herren kommer dessutom att pÃ¥gÃ¥ i all evighet. Johannes beskriver hur han fick se hur en stor skara människor av alla folkslag kom inför tronen och Lammet. De var klädda i vita kläder och ropade med hög röst: “Frälsningen tillhör vÃ¥r Gud, Honom som sitter pÃ¥ tronen och Lammet ” (Upp. 7: 9-10). Och alla änglar stod runt omkring tronen och kring de äldste och de fyra väsendena, och de föll ner pÃ¥ sina ansikten inför tronen och tillbad Gud: “Amen. Lovet och priset, visheten och tacksägelsen, äran, makten och väldet tillhör vÃ¥r Gud i evigheternas evigheter. Amen” (Upp. 7: 11-12).

Änglarna är gudomliga budbärare

Ordet “ängel” är ett ämbetsnamn, det anger vad de har för uppgift. “Ängel” betyder budbärare och säger alltsÃ¥ ingenting om deras natur eller beskaffenhet. Beteckningen “ängel” i betydelsen budbärare kan t.ex. användas även om människor, i synnerhet om förkunnarna av Guds Ord (Mal. 2: 7, Matt. 11: 10, Upp. 2: 1, 8, 12, 18, 3: 1, 7 och 14). T.o.m. Kristus kallas “förbundets ängel” eftersom Han är Guds sändebud i en särskild bemärkelse (Mal. 3: 1).

Såsom änglarnas namn anger är de alltså budbärare. De kommer till människor med vissa budskap. Särskilt upptagna med denna uppgift var de kring tiden vid Jesu födelse. Då kom de med budskap till Sackarias, Maria, Josef och herdarna. Det var en ängel som varnade Josef för Herodes ondska och sade åt honom att fly med sin familj till Egypten (Matt. 2: 13) och det var en ängel som meddelade honom när tiden var inne att återvända (Matt: 2: 19). Överhuvudtaget lämnade änglarna meddelanden till olika människor i samband med avgörande händelser i Jesu liv (t.ex. uppståndelsen Matt. 28: 6 och himmelsfärden Apg. 1: 11).

Fortfarande kan Herren sända sina änglar till olika människor med särskilda budskap. Men det är mycket ovanligt och vi skall inte heller förvänta oss att Han gör det. Det är i förekommande fall inte frÃ¥ga om nÃ¥gon vidare pÃ¥gÃ¥ende uppenbarelse. Herren har ju gett oss den fulla uppenbarelsen. Vi har den Heliga Skrift tillgänglig. Där finns redan Herrens budskap till oss. I Joh. 20: 31 stÃ¥r det: â€Men dessa (tecken) har blivit nerskrivna, för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron skall ha liv i Hans namn.†Gud har gett oss all andlig information vi behöver i sitt skrivna Ord. Guds Ord försäkrar oss att vi har evigt liv genom tron pÃ¥ Kristus och att Jesus en dag kommer att komma tillbaka och hämta oss till vÃ¥rt himmelska hemland. Fram till den dagen skall vi inte förvänta oss särskilda änglauppenbarelser. Det är tvärtom ett tecken pÃ¥ otro och otacksamhet mot Gud att inte vara nöjd med Skriften. Änglarnas särskilda roll som budbärare har spelat ut sin roll i och med Skriftens fullbordan. Nu är det istället sÃ¥som Paulus säger: “AlltsÃ¥ kommer tron av predikan och predikan i kraft av Kristi ord” (Rom. 10: 17). PÃ¥ sätt och vis är det nu istället vi kristna som skall utföra änglarnas uppgift, att vara budbärare. Jesus uppmanar oss: “GÃ¥ ut i hela världen och predika evangeliet för hela skapelsen” (Mark. 16: 15). Det är till oss, inte till änglarna, Jesus sade: “Ni skall fÃ¥ kraft och bli mina vittnen [—] ända till jordens yttersta gräns” (Apg. 1: 8).

Istället för att vara budbärare om Guds handlingsplan arbetar nu änglarna bakom kulisserna för att bekämpa de onda makterna så att Guds vilja kan ske såväl i Himmelen som på jorden.

Änglarna beskyddar oss från olyckor och fysisk skada

Det är lätt att glömma bort att änglarna vakar över oss och beskyddar oss dygnet runt. Utan deras hjälp skulle vi inte ha en chans att klara oss frÃ¥n vÃ¥ra fiender. Men vilka är dessa? Paulus säger till Efesierna: â€Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa, utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andemakter i himlarymderna†(Ef. 6: 12). Dessa ord visar att vÃ¥ra fiender är starka. Men Gud har lovat oss att vi inte behöver kämpa mot dem pÃ¥ egen hand. Vi har Guds armé av änglar pÃ¥ vÃ¥r sida. De skyddar oss frÃ¥n fara. Utan detta skydd frÃ¥n Guds heliga änglar skulle djävulen kunna ta död pÃ¥ oss närhelst han önskade. Luther skriver: â€Där det finns tjugo djävlar, där finns det ocksÃ¥ hundra änglar. Om det inte vore sÃ¥, skulle vi redan för länge sedan ha gÃ¥tt underâ€. I Psaltarpsalm 91 stÃ¥r det: â€Han skall ge sina änglar befallning om dig, att de skall bevara dig pÃ¥ alla dina vägar. De skall bära dig pÃ¥ händerna, sÃ¥ att du inte stöter din fot mot nÃ¥gon sten†(v. 11-12). Bibeln innehÃ¥ller mÃ¥nga exempel pÃ¥ hur änglar kommit människor till hjälp. Herren gav profeten Elisa löfte om beskydd. Under natten hade araméernas här belägrat staden där Israels barn befann sig. När Elisas tjänare gick ut pÃ¥ morgonen och sÃ¥g hären utbrast han: â€Ack, min herre, vad skall vi nu göra?†Elisa svarade: â€Frukta inte! Ty de som är med oss är fler än de som är med demâ€. Och Elisa bad och sade: â€Herre, öppna hans ögon sÃ¥ att han ser.†DÃ¥ öppnade Herren tjänarens ögon, och han fick se att berget var fullt med hästar och vagnar av eld, runt omkring Elisa†(2 Kung. 6: 8ff.). Efter att ha tillbringat en natt i lejonkulan sade profeten Daniel till Darejaves: â€Min Gud har sänt sin ängel och stängt lejonens gap, sÃ¥ att de inte har gjort mig nÃ¥gon skada†(Dan. 6: 22). Ã…rhundraden senare lät Herren en ängel befria Petrus ur fängelset (Apg. 12), för att bara nämna ett ytterligare exempel.

Ofta fokuserar vi vår uppmärksamhet på de olyckor som sker. Men tänk på alla de olyckor vi blivit bevarade ifrån! Tänk alla ledsamheter som skulle kunna inträffa. Det är ett under att vi överhuvudtaget överlever en enda dag. Och det är tack vare att änglarna beskyddar oss.

Innebär detta att vi alla har var sin skyddsängel? Bibeln skänker inte klarhet i denna frÃ¥ga. I Matt. 18: 10 säger Jesus om barnen: â€Se till att ni inte föraktar nÃ¥gon enda av dessa smÃ¥. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske Faders ansikteâ€. Om detta innebär att vi har var sin skyddsängel eller om vi bevakas av en grupp av änglar är inte klart. Huvudsaken är att vi beskyddas av Guds heliga änglar. Tänk om vi hade detta klart för oss. Vi oroas ju för sÃ¥ mycket: Hur skall det gÃ¥ för mitt lilla barn? Kommer min kära hustru eller man att överleva eller dö och lämna mig ensam? Kommer jag som är tonÃ¥ring att bli accepterad av mina klasskamrater eller bli mobbad? Lämna allt sÃ¥dant Ã¥t Gud! Om det är Hans vilja att beskydda dig eller dina nära och kära har Han en sÃ¥dan armé av änglar att ingen, inte ens djävulen själv, kan kröka det minsta hÃ¥rstrÃ¥ pÃ¥ dig eller de dina.

En av Luthers morgonböner (nr 8 i Att bedja idag) avslutas pÃ¥ följande sätt: â€LÃ¥t din heliga Ängel vara med mig, sÃ¥ att den onde fienden inte fÃ¥r makt över mig.â€

Änglarna följer och deltar i kyrkans verksamhet

Änglarna är även engagerade i den andliga verksamheten i Guds kyrka. De är angelägna om att de troende bevaras i tron och att andra förs till tro. De gläds när de förlorade blir funna. Jesus säger: â€PÃ¥ samma sätt, säger jag er, gläder sig Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig†(Luk. 15: 10). Änglarna besväras ocksÃ¥ när det uppstÃ¥r problem i kyrkan. Paulus uppmanar t.ex. kvinnor att vara anständiga dÃ¥ de besöker kyrkan med den motiveringen, att de inte skall uppröra änglarna (1 Kor. 11: 10). När vi syndar, bedrövar vi inte endast den Helige Ande, utan även änglarna.

I den tidiga kyrkan spelade änglarna ofta en nyckelroll i missionsarbetet. Vi har redan sett hur de frambar viktiga budskap i samband med Jesu födelse, uppståndelse och himmelsfärd. Men de fortsatte att vara verksamma när evangeliet spreds. Det var en ängel som ledde Filippus till den etiopiske hovmannen (Apg. 8: 26). Det var också en ängel som sade till Cornelius, att han skulle ta kontakt med Petrus (Apg. 10: 5). Vid båda dessa tillfällen vann evangeliet framgång.

När vi själva strävar efter att förverkliga Herrens vilja genom vÃ¥ra egna liv och i det större sammanhanget, den världsvida missionen, är det uppmuntrande att veta att änglarna är pÃ¥ vÃ¥r sida och hjälper oss. Den Augsburgska bekännelsens apologi säger att â€Ã¤nglarna bedja för oss†(art. XXI, SKB, s 243) och i Sak. 1: 12 har vi ett bibliskt exempel pÃ¥ en ängel som ber för Guds folk: â€DÃ¥ tog Herrens ängel Ã¥ter till orda och sade: ´Herre Sebaot, hur länge skall det dröja, innan du förbarmar dig över Jerusalem och Juda städer? Du har ju nu varit vred pÃ¥ dem i sjuttio Ã¥râ€. Förutom att be för oss och vÃ¥rt arbete stöder de oss och styr vÃ¥ra steg. När vi försöker erövra nya omrÃ¥den Ã¥t evangeliet följer de oss varje steg pÃ¥ vägen. De hÃ¥ller Satan och hans anhang borta. De omringar de förlorade fÃ¥ren och hjälper oss att föra dem tillbaka till fÃ¥raherdens fÃ¥lla. När Herren sänder ut oss i tjänst ger Han oss det dubbla löftet att inte bara Han själv skall vara med oss, utan ocksÃ¥ Hans heliga änglar.

Änglarna vid dödsbädden

När nÃ¥gon ligger för döden, sägs det ibland att han eller hon â€hör änglarna sjungaâ€. Det ligger mer sanning i detta än vi vanligtvis föreställer oss. Gud sänder nämligen inte änglarna till vÃ¥r hjälp enbart när vi lever, utan ocksÃ¥ för att ta emot oss när vi dör. Som andliga bÃ¥rbärare bär änglarna vÃ¥ra själar pÃ¥ ett säkert sätt till Frälsaren. I berättelsen om den rike mannen och Lazarus, säger Jesus, att när tiggaren dog, â€bars han av änglar till Abrahams sida†(Luk. 16: 22). När Elia togs upp till himlen, var det änglar som hämtade honom (2 Kung. 2: 11). Precis som Henok (1 Mos. 5: 24) behövde inte Elia passera genom dödsskuggans dal för att komma dit. Han togs upp levande.

Änglarna kommer även att spela en viktig roll vid den yttersta domen. De kommer då att uppenbara sig tillsammans med Människosonen på himlens sky (Matt. 25: 31). De kommer att skilja de rättfärdiga från de orättfärdiga (Matt. 13: 49). Herrens utvalda kommer de att samla från de fyra vädersträcken, från himlens ena gräns till den andra (Matt. 24: 31), men de orättfärdiga skall de kasta i den brinnande ugnen, där man skall gråta och skära tänder (Matt. 13: 50). Som Guds väpnade skara kommer de att se till att rättvisan till sist segrar.

Tanken att vi inte behöver dö ensamma skänker oss tröst och mod. Den gode Herden själv, Jesus Kristus, kommer att leda oss genom dödsskuggans dal, och eskorterad av änglar kommer Han att se till att vi når vårt mål välbehållna utan att fienden har kunnat angripa eller lägga beslag på oss.

Herrens ängel

Nästan alltid dÃ¥ ordet â€Ã¤ngel†används i skriften Ã¥syftas de himmelska väsen vi nu beskrivit. Men ibland är det uppenbart att nÃ¥gonting större Ã¥syftas, nämligen Gud själv. I synnerhet gäller detta dÃ¥ det talas om â€Herrens ängel†eller â€Guds ängelâ€. Även denna term används vanligtvis i Nya testamentet om en skapad ängel, t.ex. i Josefs dröm. Det var ocksÃ¥ en ängel i vanlig bemärkelse som dödade Herodes (Apg. 12: 23). Men i Gamla testamentet och i Uppenbarelseboken Ã¥syftas med â€Herrens ängel†nÃ¥gonting mer än en skapad varelse. Ibland gÃ¥r det inte att avgöra vilket som är fallet (t.ex. 2 Kung. 19: 35 och 2 Krön. 32: 21). Men i 1 Mos. 16 förstÃ¥r vi att â€Herrens ängel†syftar pÃ¥ Gud själv. Där talade denne Herrens ängel med Hagar, och sedan stÃ¥r det: â€Och hon (Hagar) gav Herren, som hade talat med henne, ett namn. Hon sade: ´Du är seendets Gud´†(v. 13). Likadant är det i 1 Mos. 22 dÃ¥ Abraham skall offra Isak. Där säger Herrens ängel: â€LÃ¥t inte din hand komma vid gossen, och gör ingenting med honom. Ty nu vet jag att du fruktar Gud, nu dÃ¥ du inte har undanhÃ¥llit mig din ende son†(v 12). Endast Herren själv kan tala sÃ¥.

Av Herrens ängels ord till Abraham märker vi att Han talar om sig själv som Gud men ändÃ¥ om Gud. Detta kan verka förbryllande tills vi kommer ihÃ¥g att Gud är treenig. Eftersom den Helige Ande omtalas mycket tydligt redan i Gamla testamentet är Herrens ängel pÃ¥ dessa ställen antagligen den ännu inte människoblivne Guds Son. En motsvarighet i Nya testamentet hur Kristus sägs vara Gud, men ändÃ¥ pÃ¥ ett sätt vid sidan av Gud, är Johannesprologen: â€I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud†(Joh. 1: 1).

De onda änglarnas fall

Det är inte alla änglar som tjänar Gud. Satan och hans anhang, de onda änglarna eller demonerna, har avfallit. De flesta teologer antar att det var högmodet som fick Lucifer pÃ¥ fall. I OrdsprÃ¥ksboken stÃ¥r det att â€stolthet gÃ¥r före undergÃ¥ng, och högmod gÃ¥r före fall†(16: 18). Genom Paulus kan det ocksÃ¥ antydas vilket brott djävulen begÃ¥tt. Han säger nämligen om den som skall styra en församling: â€Han fÃ¥r inte vara nyomvänd, sÃ¥ att han blir högmodig och faller under djävulens dom (eller, vilket är en möjlig översättning: â€faller under den dom som blev djävulensâ€)†(1 Tim. 3: 6). Hes. 28: 12b-19 stöder ocksÃ¥ detta. Visserligen sägs orden uttryckligen gälla den onde kungen i Tyrus, men de verkar ha en djupare innebörd och Ã¥syfta djävulen själv:

â€Du var en mönsterbild av fullkomlighet, full av visdom och fullkomlig i skönhet. I Eden, Guds lustgÃ¥rd, var du, höljd i alla slags ädelstenar: karneol, topas och jaspis, safir, karbunkel och smaragd. Med guld var dina tamburiner och flöjter utsmyckade, framställda den dag du skapades. Du var en smord, beskyddande kerub, och jag hade satt dig pÃ¥ Guds heliga berg. Där gick du omkring bland gnistrande stenar. Du var fullkomlig pÃ¥ alla dina vägar frÃ¥n den dag dÃ¥ du skapades, till dess att orättfärdighet blev funnen hos dig. Genom din stora handel fylldes du med vÃ¥ld, och du syndade. Därför drev jag dig bort frÃ¥n Guds berg och förgjorde dig, du beskyddande kerub mitt bland de gnistrande stenarna. Eftersom ditt hjärta var högmodigt pÃ¥ grund av din skönhet, och du fördärvade din visdom pÃ¥ grund av din prakt, kastade jag ner dig till jorden och utlämnade dig Ã¥t kungar till att beskÃ¥das. Genom dina mÃ¥nga missgärningar och din oärliga handel vanhelgade du dina helgedomar. Därför lät jag eld gÃ¥ ut frÃ¥n dig, och den förtärde dig. Jag gjorde dig till aska pÃ¥ marken inför alla som sÃ¥g dig. Alla som kände dig bland folken häpnade över dig. Du fick ett fasansfullt slut och du skall inte mer finnas tillâ€.

Om dessa ord gäller Lucifer, vilket de troligen gör, framgÃ¥r det att Lucifer var â€en mönsterbild av fullkomlighetâ€, vilket troligen innebär att han var främst av alla skapade varelser, alltsÃ¥ t.o.m. högre uppsatt än ärkeängeln Mikael. I Jes. 14: 12-15 har vi ett liknande stycke:

â€Hur har du inte fallit frÃ¥n himlen, du strÃ¥lande stjärna, du gryningens son! Hur har du inte blivit fälld till jorden, du som slog ner folken till marken! Du sade i ditt hjärta: ´Jag skall stiga upp till himlen, ovanför Guds stjärnor skall jag upprätta min tron. Jag skall sätta mig pÃ¥ mötesberget längst upp i norr. Jag skall stiga upp över molnens höjder, jag skall göra mig lik den Högste´. Men ner i dödsriket blev du förd, längst ner i graven.â€

Ã…terigen syftar detta pÃ¥ en jordisk konung, nämligen kungen i Babylon, men profetior talar ofta om tvÃ¥ eller ännu fler saker samtidigt. I dessa verser finns ocksÃ¥ förklaringen till varför Satan kallas Lucifer. Den latinska översättningen av Gamla testamentet översatte â€morgonstjärna†med â€Luciferâ€.

Vilket brott Satan än gjorde sig skyldig till var det ett uppror mot Guds vilja. Det syftade till att störta Gud frÃ¥n tronen och själv bli härskare. Samma sak frestade han Adam och Eva med: â€Ã„t av frukten. Ni kommer att bli sÃ¥som Gud†(1 Mos. 3: 5). Satan visste själv hur falskt detta var. Det var med denna lögn han hade bedragit sig själv.

När lyckades då Satan få våra första föräldrar på fall? Hur länge levde dessa i oskuldstillståndet efter deras skapelse? Det bör ha varit en relativt kort tid. Adam och Eva hade nämligen på den sjätte skapelsedagen fått budet att vara fruktsamma och uppfylla jorden (1 Mos. 1: 28). Som fullkomliga, syndfria skapelser var de naturligtvis måna om att uppfylla Herrens vilja. Men vid tiden för deras fall var de fortfarande barnlösa. Kain och Abel föddes först utanför lustgården (1 Mos. 4: 1). Detta tyder på att Adam och Eva avföll från Herren dagar eller möjligtvis veckor efter deras skapelse, snarare än år.

De onda änglarnas antal

Det känns tryggt att veta att Herrens heliga änglar, som är pÃ¥ vÃ¥r sida och skyddar oss, är sÃ¥ talrika. Men hur mÃ¥nga är dÃ¥ djävulens änglar, de onda demonerna? Guds ord avslöjar att även de utgör ett stort antal, Ã¥tminstone är de fler än en handfull. När Jesus hade botat mannen i Gerasa, som var besatt av en oren ande, sade demonen till Honom: â€Legion heter jag, för vi är mÃ¥nga†(Mark. 5: 9).

I en uppenbarelse fick Johannes se vad som antagligen var de onda änglarnas fall: â€Och ett annat tecken syntes pÃ¥ himlen, och se, en stor eldröd drake, med sju huvuden och tio horn och med sju kronor pÃ¥ sina huvuden. Hans stjärt svepte med sig en tredjedel av stjärnorna pÃ¥ himlen och slungade ned dem pÃ¥ jorden†(Upp. 12: 3-4). Eftersom änglarna pÃ¥ andra ställen kallas stjärnor, tyder dessa verser pÃ¥ att det var en tredjedel av alla änglar som följde Lucifer i hans uppror. Men Uppenbarelseboken innehÃ¥ller ju mÃ¥nga symboliska tal, sÃ¥ det gÃ¥r inte att säga att det var exakt en tredjedel som föll. Men att antalet var stort kan vi dock utläsa.

De onda änglarna kan inte frälsas

Liksom de goda änglarna är befästa i sin godhet och helighet, är de fallna änglarna befästa i sin ondska och sitt fördärv. Det finns ingen möjlighet för dem att bli frälsta. Varför djävulen och hans änglar inte kan bli frälsta, men de avfallna människorna kan bli det genom Ã¥nger och tro, sägs inte i Skriften. Det sägs endast om Frälsaren, att â€det är ju inte änglar utan Abrahams barn Han tar sig an†(Hebr. 2: 16).

De onda änglarnas styrka och förmågor

Precis som de goda änglarna är Satan och hans onda änglar mycket mäktiga andeväsen, helt överlägsna oss människor. Bibeln säger att de kan framträda med â€stor makt, falska tecken och under och med orättfärdighetens alla konster, som bedrar alla dem som gÃ¥r i fördärvet – de har ju inte velat ta emot den kärlek till sanningen som kunde ha räddat dem†(2 Thess. 2: 9-10). Här utsägs samtidigt att sanningen, den om Jesus, räddar dem som tror, men det skall vi Ã¥terkomma till.

Jesus varnar ocksÃ¥ för att â€falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under†den sista tiden före Hans Ã¥terkomstn och under”det är väl bättre än Ã¥t Karisma :).h ger sitt stöd för dessa krafter.menar sig (Matt. 24: 24) den sista tiden före Hans Ã¥terkomst. Faraos magiker är exempel pÃ¥ hur djävulen kan Ã¥stadkomma falska under och tecken. De lyckades ju upprepa Arons mirakel. Men Arons orm Ã¥t upp deras ormar. Djävulen kan alltsÃ¥ imitera Guds mirakler, men det blir bara dÃ¥liga kopior. Som kristna skall vi därför komma ihÃ¥g att vÃ¥r tro inte är baserad pÃ¥ under och tecken som kan verka imponerande för en tid. â€Ett ont och trolöst släkte begär ett tecken†(Matt. 16: 4) säger Jesus. VÃ¥r tro grundas pÃ¥ Guds levande Ord, som förkunnar den levande och uppstÃ¥ndne Herren Jesus Kristus. Endast Jona-tecknet, nämligen Jesu död, begravning och uppstÃ¥ndelse (Matt. 12: 39-41) är beviset pÃ¥ att även vi kommer att leva tillsammans med Gud i Himmelen.

En annan förmÃ¥ga de onda änglarna besitter är att nästla sig in i vÃ¥rt medvetande och pÃ¥verka vÃ¥ra tankar. När Petrus ställde Ananias till svars för dennes penningbedrägeri sade han till honom: â€Ananias, hur har Satan kunnat fylla ditt hjärta, sÃ¥ att du försöker lura den Helige Ande…?†(Apg. 5: 3) Och i 2 Kor. 4: 4 säger Paulus att djävulen, denna världens gud som han kallas här, â€har förblindat förstÃ¥ndet hos dem som inte tror, sÃ¥ att de inte ser ljuset frÃ¥n evangeliet om härligheten hos Kristus, Guds avbild†(2 Kor. 4: 4). Han säger ocksÃ¥ att djävulen är â€verksam i olydnadens människor†(Ef. 2: 2).

Fastän djävulen känner till en hel del är han inte allvetande. Endast Gud är det. Djävulen är inte heller allestädes närvarande, utan kan bara vara på en plats åt gången. Men genom sin stora skara av onda änglar kan han utöva sin makt på många platser på en och samma gång. I Daniels bok läser vi att en av satans änglafurstar ansvarade för Persien, och att denne hade hållit tillbaka Guds verk för en tid (Dan. 10: 13).

Den ondes makt är ett intet i jämförelse med Guds, men ändÃ¥ överlägsen vÃ¥r. Därför skriver Paulus: â€Ta pÃ¥ er Guds rustning, sÃ¥ att ni kan hÃ¥lla stÃ¥nd mot djävulens lömska angrepp†(Ef. 6: 11). Adams och Evas första möte med djävulen visar pÃ¥ hans list. Han visste precis vad han skulle säga för att fÃ¥ dem pÃ¥ fall. Satan kan t.o.m. uppträda som en ljusets ängel (2 Kor. 11: 14) och pÃ¥ det sättet bedra mÃ¥nga.

De onda änglarnas hierarki

Det finns hos de onda änglarna, likaväl som hos de goda, olika klasser. Satan är naturligtvis den högste. Om Hesekiel 28 syftar pÃ¥ honom tillhörde han keruberna som stod omkring själva Guds tron. Det verkar ocksÃ¥ som att det finns olika grader av ondska bland de onda änglarna. I Luk. 11: 24-26 säger i alla fall Jesus: â€När den orena anden lämnar en människa, vandrar den genom vattenlösa trakter och letar efter en plats att vila pÃ¥. Hittar den ingen säger den: ´Jag vänder tillbaka till mitt hus som jag lämnade´. När den sÃ¥ kommer och finner det städat och snyggt, gÃ¥r den bort och hämtar sju andar till som är värre än den själv, och de följer med in och slÃ¥r sig ner där. För den människan blir slutet värre än börjanâ€.

Djävulen har mÃ¥nga namn. Djävulen, diabolos, betyder kringkastaren, splittraren, och syftar väl närmast pÃ¥ den splittring han Ã¥stadkommer med lögnen som medel. Han kallas även â€lögnens fader†eftersom han ljög och förförde Adam och Eva, och har fortsatt med detta bland människor allt sedan dess. Satan betyder â€Ã¥klagareâ€. Han anklagar oss människor inför Gud och inför oss själva för de synder vi begÃ¥tt. Abaddon och Apollyon (Upp. 9: 11) betyder â€fördärvarenâ€. Beelsebul (Luk. 11: 15) betyder â€underjordens†eller â€flugornas herreâ€. Beliar (2 Kor. 6: 15) betyder â€intighet†eller â€tomhetâ€. Djävulen kallas även för â€mördare†eller â€mandrÃ¥pare†(Joh. 8: 44), â€en röd drake†(Upp. 12: 3), â€den gamle ormen†(Upp. 20: 2), prinsen av denna värld†(Joh. 12: 31), â€himlarymdernas härskare†(Ef. 2: 2), â€den ande som nu är verksam i de olydiga†(Ef. 2: 2), â€den onde†(Ef. 6: 16), â€frestaren†(1 Tess. 3: 5), â€ett rytande lejon (1 Petr. 5: 8) och â€denna tidsÃ¥lders gud (2 Kor. 4: 4).

Djävulens attacker

Djävulen är inriktad på att förgöra människosjälar. Han berövar människor deras hopp i livet och trygghet inför döden. Han försöker också att rycka bort evangeliets säd så fort det har såtts ut i någon människas hjärta. Han går till väga på olika sätt för att åstadkomma detta.

I Eden använde han frestelsen som taktik. Det gör han ännu. Han försöker snärja oss i synd. Girighet, egoism och kättja är sådana egenskaper vi fallna människor har som han försöker befrämja och få oss att leva ut. Han lockar oss med tillfredsställelse och njutning. Men belöningen är kortvarig och har ett högt pris. Synden för oss allt längre bort från Gud.

Andra gånger försöker han skada oss. Här är Job ett bra exempel. Djävulen försöker få oss så missmodiga genom olyckor och lidanden att vi förbannar Gud eller förnekar Hans existens. Ibland låter Gud honom plåga oss. Men som framgår av Jobs bok och Rom. 8: 28 sker det alltid till vårt bästa i det långa loppet, såvida vi ställer oss under den Allsmäktiges beskydd.

Djävulen är också anklagaren, satan. Genom denna taktik har han vunnit många själar. Först kommer han som frestaren. Han visste t.ex. att Judas hade svaghet för pengar. Detta ledde så småningom till att han kunde få Judas till att förråda Jesus. När Judas sedan ångrade sig, och pengarna, som var belöningen för synden, inte kunde ge honom någon tillfredsställelse, då ändrade djävulen roll. Nu blev han åklagaren och intalade Judas, att för hans fruktansvärda brott fanns ingen förlåtelse. I förtvivlan gick då Judas och hängde sig. Djävulen hade i sin dubbla roll som frestaren och åklagaren skördat ännu ett offer.

Det är viktigt att veta att djävulen uppträder pÃ¥ detta sätt. När han kommer med sina anklagelser och vÃ¥llar oro i vÃ¥ra samveten skall vi svara honom med Guds Ord: â€Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. [—] Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken nÃ¥got som nu är eller nÃ¥got som skall komma, varken makter, höjd eller djup eller nÃ¥got annat skapat skall kunna skilja oss frÃ¥n Guds kärlek i Kristus Jesus, vÃ¥r Herre†(Rom. 8: 33, 38-39). Jesus har inte bara löst oss frÃ¥n djävulens anklagelser utan även frÃ¥n Guds lags anklagelser. Eftersom Jesus levde ett fullkomligt liv i vÃ¥rt ställe, kan vi träda fram inför Guds tron rena och fläckfria. â€För dem som är i Kristus Jesus finns ingen fördömelse†(Rom. 8: 1).

Eftersom den fullständiga befrielsen frÃ¥n djävulen finns i evangeliet inriktar djävulen och hans änglar sin verksamhet främst mot kyrkan och hennes arbete (Matt. 16: 18). Deras verk är evangeliets Ã¥hörares oaktsamhet gentemot Guds ord (Luk. 8: 12), förfalskandet av den gudomliga läran, som Gud vill skall läras rent i Hans kyrka (Matt. 13: 25, 1 Tim. 4: 1ff.), förföljelse och förtryckande av kyrkan genom statsmakt, enskilda personer eller föreningar inom samhället. Det djävulen hatar mest är när det rena evangeliet, som löser ur vanmakt, synd och skam samt leder till frälsning, predikas. Det hotar ju själva centrum av hans verksamhet som är att leda människor i det eviga fördärvet. Därför är ett av den sanna kyrkans sju kännetecken det heliga korset. Hon kan nämligen aldrig vinna aktning i denna värld som regeras av â€denna världens fursteâ€, utan mÃ¥ste räkna med att utstÃ¥ förföljelse och motstÃ¥nd.

Hur djävulen besegrades

Eftersom djävulens främsta vapen mot oss är den synd vi har begått, besegrade Jesus djävulen på korset då Han tog all vår synd på sig och dog i vårt ställe. Då uppfylldes profetian om kvinnans säd som skulle söndertrampa ormens huvud (1 Mos. 3: 15). I och med att syndens skuld utplånades förlorade djävulen alla anklagelsepunkter. Där evangeliet om syndernas förlåtelse genom Jesu försoning predikas och mottas i troende hjärtan är satan bunden andligt sett. Genom syndafallet hamnade vi i syndens, dödens och djävulens våld. Men Jesus har kommit för att lösa oss. Han går in i den starkes (djävulens) hus och plundrar honom på vad han äger efter att först ha bundit honom (Matt. 12: 29). Vi är Hans troféer i denna plundring.

â€Ni som var döda pÃ¥ grund av era överträdelser och er oomskurna natur, ocksÃ¥ er har Han gjort levande med Kristus. Han har förlÃ¥tit oss alla överträdelser och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har Han tagit bort genom att spika fast det pÃ¥ korset. Han har klätt av[1]väldena och makterna och förevisat dem offentligt, när Han pÃ¥ korset triumferade över dem†(Kol. 2: 13-15).

Artikeln bygger, med förlagets medgivande, till vissa delar fritt pÃ¥ John D. Schuetze: â€Angels and Demons†(Northwestern Publishing House 1997).

[1] klätt av Bilden är hämtad från en segerrik fältherres triumftåg, i vilket krigsfångarna förevisades, där de nakna gick före fältherrens vagn. (Folkbibelns not).